Ordet hage är kortstavigt; uttalet är därför högsvenskt. Haga är ett vanligt namn, vars syftning länge har diskuterats. I vissa fall kan det syfta på befästningar, såsom man har antagit i detta fall (Anthoni 1970:145). Men ofta åsyftar namnet väl bara ett inhägnat område. Också uppkallelse förekommer.
hage Ordet hage ingår i ett mycket stort antal ägonamn; Gunilla Harling-Kranck uppger antalet finlandssvenska hagar till ca 6 800. I formen Haga betecknar ordet byar och egendomar både i svenska bygder och det inre av Finland samt i Sverige. Som hemmansnamn upptar Karsten sex fall av Haga i svenska Österbotten och dessutom ett par Haka(la), som sannolikt utgår från det svenska ordet. Godset Haga i Janakkala i södra Tavastland ansluter sig till Hakoisten linna, en fornborg och föregångare till Tavastehus som försvars- och förvaltningscentrum i Tavastland. Andra liknande fall, bl.a. vid Vanhalinna i Lundo nära Åbo, har gett anledning till tanken att Haga åsyftat jord som reserverats för underhållet av fästningsbesättningar och i en senare tid kungsgårdar. En utförlig diskussion förs av Arthur Nordén i Namn och bygd 1929, och C.J. Gardberg återkommer till uppslaget (1993:22). Flera ortnamnsforskare har ställt sig skeptiska till en generell innebörd av det slaget och stannar för att betydelsen ’inhägnat område’ eller någon gång ’stängsel’ är vad man allmänt taget kan räkna med (Granlund 1956:144, Hellberg 1987:172). Det är säkert så, att någon genomgående specialinnebörd hos Haga-namnen inte kan fastställas. Men det är också ganska uppenbart att Haga är ett vandrande namn som har tagits i bruk kanske mindre på grund av dess innebörd än på grund av dess prydande egenskaper. På annat sätt kan den stereotypa formen knappast förklaras. Den obestämda formen på fsv. -a tillhör dialekterna i Finland och norra Sverige.
Anthoni, Eric, 1970: Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 442. Helsingfors.
Hagha 1540
Hagoo 1541
Haffua 1543
Haga 1545