Beskrivning

Namnelement

kulla Ordet kulle hör till de svaga maskulinerna som i finlandssvenska dialekter har förallmänligat formen på -a. Som efterled i bynamn uppträder -kulla drygt 50 gånger i de södra landskapen, men saknas i Österbotten, där det dock är vanligt i gårdsnamn (Karsten 1921:622). Ordet ingår också i naturnamn, oftast i bestämd form. I många fall är gårdsnamnen säkerligen givna av jordägarna själva, och efterleden får betraktas som en yttring av namnmodet. Då bostäder ju gärna placeras på kullar är namnvalet sakligt sett väl motiverat. Jfr Valtavuo-Pfeifer 1998:54. En speciell bakgrund till vissa åländska namn av detta slag, sammansatta eller osammansatta, har Hellberg velat se i förekomsten av gravkullar från forntiden (1967:166 f). Totala antalet upptecknade namn innehållande ordet kulle är omkring 1 600 (LEX).

kyrka Ordet kyrka ingår som fl. i en mängd namn av olika slag. Det kan vara fråga om platser där en kyrka står eller har stått eller t.o.m. endast varit synlig på avstånd eller om mark som tillhör eller har tillhört kyrkan. Namnet Kyrkbyn har ofta ersatt ett äldre namn som blivit namn på en socken.

Se även

Västerkulla Ingå

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.