Endast uttalet av hemmansnamnet (Lill- och Stor-) har antecknats: bɷ:lå. Möjligen ett *Bola-arva-skog = ’Boles arvinges skog’. Ett mansnamn Bole har förekommit i Sverige, väl som kortform av något sammansatt namn (Botolf ?). Jfr Ramsay 1924:50. Även subst. bol och böle har betraktats som tänkbara fl. med sekundärt inskott av -r. Granlund 1956:266.
arv Fem byar och socknen Bromarv i västra Nyland och Finby i Åboland har namn som slutar på -arv med innebörden ’egendom som tagits i arv’. Namntypen förekommer också i Dalarna, Uppland och Hälsingland, ofta i bestämd form -arvet. Måhända har namnen, såsom Harry Ståhl menar, ursprungligen avsett nyodlingar som gått i arv efter odlaren, vars namn regelmässigt bildar förleden. Ståhl 1941.
bol Ordet bol uppträder inte som namnled i det finlandssvenska materialet, men förekommer ofta i historiska handlingar och därmed också i namnbeläggen, som beteckning för en territoriell och administrativ enhet, bestående av flera byar. Jfr Pamp 1988:53.
böle Också ordet böle hör till de vanliga namnlederna, ensamt eller som slutled. Böle-namn förekommer i alla landskap, i Österbotten dock bara upp till Vasatrakten. Allt som allt har 345 bynamn innehållande böle registrerats. Namn av detta slag är också utbredda i delar av Sverige, Norge och Danmark. Den ursprungliga betydelsen hos ordet, en avledning av bol, anses vara ’nyodling’, men tidigt har det också kommit att beteckna bebyggelser som uppstått på nyodlad utmark. Mycket ofta har namnen på -böle en personbetecknande förled. Enledat Böle förekommer 25 gånger som bynamn. Namntypen har sannolikt tagits i bruk efter vikingatiden. I Finland hör namnen troligen till 1300- och 1400-talens skapelser, men kan vara yngre. Thors 1953b, Ståhl 1970:92, Hellberg 1987:102 ff., Holm 1987, Pamp 1988:53 f.
skog Till den västra delen av Nyland och närliggande del av Åboland hör bynamn på -skog: Antskog, Rödskog, Vällskog m.fl., sammanlagt 28. Deras förled är ofta personsyftande. I några fall finns det ett finskt namn i bakgrunden (Sjöskog). Namnen på -skog gäller byar med ett mer perifert läge än byar med namn på -by och -böle. De anses erinra om svenskt utmarksbruk, och det finns kanske ett samband mellan den svenska termen och den finska ”miehenmetsä” (metsä ’skog’). Orrman 1987 och hänvisningar, Valtavuo-Pfeifer 1998:112 f.
Ramsay, August, 1924, 1936: Esbo I - II. Esbo socken och Esbo gård. Helsingfors.
Granlund, Åke, 1956: Östnyländska ortnamnsstudier. Studier i nordisk filologi 44. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 358. Helsingfors.
Bölaskong 1540
Böleskog 1541
Bolaskogh
Bölskong 1542
Boleskoug 1544
Bolarskogh 1546