Beskrivning

Namnet har kommit ur bruk sedan byn tidigt delats i Stensnäs (Lillkuppis), Västerby (Västerkuppis) och Broby (Storkuppis). Det har sammanställts med ordet kupitta, ä. kupitsa, ett lån från ryskan, som möjligen kommit via estniskan, där det betecknat ’gränsmärke, -påle, -sten’. Padis kloster innehade mark vid Pyttis kust och namnet kan tänkas vittna om direkt estniskt inflytande (Ritva Liisa Pitkänen).

Namnelement

-s Gentivändelsen -s som i fornsvenskan tillkom grupper av maskulina och neutrala substantiv har fått en specialfunktion som bebyggelsebetecknande ändelse och kan i den egenskapen fogas till ord av olika deklinationer. Gårdsnamn bildas med -s fogat till förnamn och tillnamn över hela det svenska språkområdet. Utvecklingen är skönjbar redan på 1500-talet i de nyländska bynamnsbeläggen. Former på -ans och -as innehåller samma ändelse. Ortnamn övertagna från finskan slutar i den svenska formen ofta på -s. Det gäller både tvåstavingar på vokal som Koski / Koskis, Lampi / Lampis och namn på -nen som Pakinainen / Pakinais. Den historiska utvecklingen av de svenska formerna av finska namn är inte klarlagd, men de noteras allmänt i ortnamnslitteraturen. T.ex. Naert 1995:142, Huldén 1997b.

Äldre belägg

Cupis fng 1540

Cvpis fng

Kupis 1543

Kupijs fng 1547

Lille Cupisby 1540

Stor Cupis 1554

Se även

Broby Pyttis

Stensnäs Pyttis

Västerby Pyttis

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.