Man har tänkt sig ett fi. *Tervalaksi ’Tjärviken’. Karsten 1923:41. Ahlbäck bedömer dock tolkningen som en gissning. De tidiga skrivningarna är förbryllande. En större beläggsamling hos Norrgrann (1984:28) förändrar inte bilden. Namnet kan knappast tolkas från fi. terva ’tjära’. Norrgrann refererar bl.a. till ett förslag av Bertil Nordgren, flitig amatörforskare, som tänkt sig namnet Thiälve som fl. Mansnamnet Thiälve är belagt bl.a. i Vasatrakten på 1500-t. Thors 1959:88. Det låter sig inte lätt förenas med den finska sl. Men många nordiska personnamn har gått över språkgränsen.
lax Inte mindre än 72 registrerade bynamn utgår på -lax. Det är fråga om finska naturnamn på -laksi ’vik’, d.v.s. samma ord som nufinskans lahti. Ordet har bytt böjningstyp i finskan. Namnen på -lax förekommer i alla landskap, på Åland dock endast i ett par, möjligen lånade, namn (Sålis). Det har tydligen mycket tidigt blivit brukligt att i svensk text använda formen -lax för både -laksi och -lahti över hela landet. Kuhmalahti > fsv. Kumalax, Impilahti > Impilax. De försvenskade formerna av dylika namn i rent finska trakter har endast i mindre utsträckning registrerats för detta arbete. Viken har uppenbarligen som landskapsform ansetts fördelaktig för bosättning. Ungefär lika många finlandssvenska bynamn har efterleden -vik. Elementet lax diskuteras av Naert 1995:157.
Karsten, T.E., 1921, 1923: Svensk bygd i Österbotten nu och fordom. I-II. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 155, 171. Helsingfors.
Thors, Carl-Eric, 1959: Finländska personnamnsstudier. Anthroponymica suecana. 4. Stockholm.
Norrgrann, Allan, 1984: Tjärlax historia. Närpes.
Tierwelax 1442
Tieluelax 1546
Tieuelax 1552
Tierffwelax 1553