Kallis och Ventersnäs betraktades stundom som olika, stundom som en enda by. Namnet måste höra samman med tillnamn som förekommer i trakten: Anders Ventus 1567, Per Went i Storby 1550, Per Ventis 1557. Obs. även Måns Persson i Wendoniemi 1600. Ett hemman i Kallis heter fortfarande Ventus. Liknande namn har ganska stor utbredning i Finland (Vento, Ventelä, Ventonen) och har ansetts sammanhörande med ett tyskt personnamn Wende, Windo. Uusi suomalainen nimikirja. Man får kanske här tänka sig en form som utvidgats med ett -r-suffix, *Venturi eller dylikt. Det finns andra ursprungligen tyska namn i Karlebyområdet, t.ex. Slotte, Vitick. Det tyska personnamnet antas höra ihop med folkslagsnamnet vender på ett av de slaviska folken söder om Östersjön. Också folkslagsnamnet synes brukat som tillnamn i Finland: Jönss o Hender Wende i Storkyro 1546, Jöran Wende i Ilmajoki 1571 och dylikt.
näs Med över 150 antecknade bynamn hör näs till de vanligaste efterlederna i materialet. Namntypen finns i alla delar av området men tycks vara vanligast i Nyland och Åboland. Grundbetydelsen är ’udde’. Men fråga är om naturförhållandena alltid har varit avgörande för namngivningen. Det verkar som om elementet hade blivit något av en modesak. De många sammansättningarna med personnamn tyder på att namnen på -näs ofta får betraktas som primära bebyggelsenamn, som alltså har tillkommit i samband med att platsen bebyggts. Typen hör huvudsakligen hemma i medeltid och 1500-tal. Hellberg 1987:254 m.fl., Zilliacus 1989:108 ff. Ett rimligt antagande är att vissa namn på -näs kan ha sitt ursprung i ett finskt namn på -nainen, -näinen, sv. -nais (LEX).
Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.
wentesnäs 1557
Wentersnäs 1573
Wenternäs 1605
Kallis Karleby