Beskrivning

Sl. är fi. salo ’skogbevuxen holme’. Fl. har tolkats på olika sätt. Granholm menar att den består av det fi. adjektivet pieni ’liten’, vilket han anser skulle passa bra eftersom ön är mindre än Storön (1968:12). Som fl. tycks dock pieni sakna paralleller i sydvästra Finland. Pitkänen sammanställer därför fl. Pen- med trädnamnet pärnä eller päärnä ’lind’ (1985:192) och förklarar på samma sätt flera andra namn i Åboland. Zilliacus ansluter sig till tolkningen (1989:54), likaså Fortelius (1999:20 f.). Man kan slutligen inte bortse från att många namn med sl. -salo innehåller personnamn. Naert har energiskt hävdat en sådan tolkning för Pensar i Nagu och tillbakavisat härledningen från det ålderdomliga finska trädnamnet (1995:130 f.). Hon hänvisar till personnamnsformer som Bene, Bäne (av Benedictus) som har förekommit i området och som i finskan skulle ha tonlöst begynnelseljud. Jfr Uusi suomalainen nimikirja: Peni, Pennala m.fl.

Namnelement

-å, -o Av de drygt tjugo bynamn som slutar på kan de flesta anknytas till åar vid vilka bebyggelse etablerats. Men det finns också några namn, där sl. är sekundär (Vörå, Monå) och beror på förändringar i skrivtraditionen. De hör samman med ett antal tvåstaviga namn som slutar på -o: Ebbo, Finno, Jeppo, Kimo, Korpo, Kullo m.fl. Flera av namnen i gruppen är finska och tillhör en typ av personnamnsformer med avledningsändelsen -oi, varav senare -o. Hakulinen 1941:149 ff. Dessa kan tänkas ha bildat modell för en del namn av svenskt ursprung, särskilt de som utgått från -om. Vissa namn har tydligen genomgått utvecklingen -om > on > o. I äldre tid förekommer formväxling av typen Hulta-, Hulto-, vilket kan bero på att formen på -a har uppfattats som nominativen av ett svagt femininum (klocka) och böjts som ett sådant. Böjningsformen på -o har i finlandssvenska dialekter blivit normalform. Diskussion och hänvisningar hos Granlund 1956:89, 370 ff. Något exempel på en liknande typ av böjningsbyte i ortnamn ger även Brylla 1987:161.

Källor

Granholm, Helge, 1968: Bosättningen i historisk tid. I: Granholm, Helge och Häggblom, Birger: Finby sockens historia. Virkby.

Naert, Aino, 1995: Ortnamn i språkkontakt. Metoddiskussion med utgångspunkt i ortnamnsskicket i ett finsk-svenskt kontaktområde. Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. 20. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala.

Fortelius, Bertel, 1999: Ortnamnen i Korpo. Åbo.

Zilliacus, Kurt, 1989: Skärgårdsnamn. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 558. Helsingfors.

Pitkänen, Ritva Liisa, 1985: Turunmaan saariston suomalainen lainanimistö. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 418. Helsinki.

Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.

Äldre belägg

Pensahle 1510

Pentzsahlo holme 1692

Se även

Pensar Nagu

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.