Fagernäs rusthåll nämns i stället för Gunnarais. Ett vanligt prydande namn. Jfr Lopmeri 1947:77.
fager Adjektivet fager bildar förled i både naturnamn och bebyggelsenamn i Finland, Sverige och Norge. Granlund 1956:154. Vid syftning på bebyggelse är namn av denna typ sannolikt ”givna” och har en prydande uppgift. I naturnamn kan fl. tänkas konstituera s.k. noanamn, ersättningar för tabunamn, namn som man inte har velat eller vågat nämna. Det vanligaste är väl ändå att namnen syftar på växtlighet (LEX). I äldre namn anses betydelsen vara ungefär ’passande, tjänlig’ (SOL, SPK kaunis).
näs Med över 150 antecknade bynamn hör näs till de vanligaste efterlederna i materialet. Namntypen finns i alla delar av området men tycks vara vanligast i Nyland och Åboland. Grundbetydelsen är ’udde’. Men fråga är om naturförhållandena alltid har varit avgörande för namngivningen. Det verkar som om elementet hade blivit något av en modesak. De många sammansättningarna med personnamn tyder på att namnen på -näs ofta får betraktas som primära bebyggelsenamn, som alltså har tillkommit i samband med att platsen bebyggts. Typen hör huvudsakligen hemma i medeltid och 1500-tal. Hellberg 1987:254 m.fl., Zilliacus 1989:108 ff. Ett rimligt antagande är att vissa namn på -näs kan ha sitt ursprung i ett finskt namn på -nainen, -näinen, sv. -nais (LEX).
Lopmeri, J.A., 1947: Vanhan Vehmaan kihlakunnan pitäjien ja kylien nimet. II. Entisten Vehmaan ja Taivassalon pitäjien nimet. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 220. Helsinki.
Fagernääs 1694
Gunnarais Gustavs