Beskrivning

De många namnen med fl. Finn- innehåller subst. finne eller tillnamnet Finne i genitiv. Fi. Suomenniitty jb 1905.

Namnelement

finn I över trettio av våra bynamn är fl. Fin(n)- eller Fins-. Det vanliga Finby betecknar säkerligen i regel byar där befolkningen har varit finsk. Fl. i namnen står ofta i genitiv pluralis ’finnarnas’. Ett mansnamn Finvidher förekommer på 1400-talet på Åland och i Egentliga Finland. Thors antar att detta åsyftas i Finnela i Masku, i så fall väl i kortformen Finne. Thors 1959:30, Hellberg 1987:215 ff. Också som tillnamn förekommer Finne tidigt.

Äldre belägg

Finna engh 1379

Andra språk

Finska: Suomenniitty

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.