Aalto, Seppo, Rentola, Kimmo, 1992: Karkkilan eli Högforsin ja Pyhäjärven entisen Pahajärven ihmisten historia. Karkkila.
Ahlbäck, Olav, 1952: Några åländska ortnamn från järnåldern. I: Corolla archæologica in honorem C.A. Nordman.
Ahlbäck, Olav, 1964: Ortnamn i Sundom. I: Murmursunds allehanda. Vasa.
Ahlbäck, Olav, 1966: Ortnamnet Molpe i Korsnäs. I: Folkmålsstudier XIX, s. 197–202.
Ahlbäck, Olav, 1974a: Medvastö. I: Namn och bygd 62, s. 19–23.
Ahlbäck, Olav, 1974b: Ortnamn i Närpes. I: Närpes i går och i dag, s. 95–125. Åbo.
Ahlbäck, Olav, 1977: Österbottnisk medeltid. I: Svenska Österbottens historia. I. Vasa.
Ahlbäck, Olav, 1981: Bebyggelsenamn i Korsnäs I: Korsnäs historia, s. 61–85. Närpes.
Ahlbäck, Olav, 1986: Jomala. I: Namn och bygd 73.
Ahlbäck, Olav, 1989: Finska spår i åländskt ortnamnsskick? I: Namn och bygd 77, s. 5–12.
Ahlbäck, Olav, 1992: Sund och Saltvik. Två åländska sockennamn, Namn och bygd 1992.
Alhonen, Pentti, Huurre, Matti, Papunen, Pentti, Nallinmaa-Luoto, Terhi, 1983: Hämeenkyrön historia. Vammala.
Allardt, Anders, 1925: Borgå sockens historia. I. Helsingfors
Andersson, Sven, 1949: Sockennamnet Vårdö. I: Hyllningsskrift tillägnad Rolf Pipping. Acta Academiae Aboensis. Humaniora 18.
Andersson, Sven, 1966: Landskapsnamnet Åland. I: Festskrift tillägnad K.Rob. V. Wikman. Budkavlen XLII – XLIV, s. 280–300.
Andersson, Thorsten, 1987: Olika typer av sockennamn. I: Studier i nordisk filologi 67, s. 91–97. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 539. Helsingfors.
Antell, Kurt, 1956: Pernå sockens historia. I. Tiden till år 1700. Helsingfors.
Anthoni, Eric, 1970: Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 442. Helsingfors.
Arponen, Rauni, [1957]: Studier över ortnamnen i östra Jomala. Avh. pro gradu. Otryckt. Humanistiska fakultetens seminariebibliotek. Helsingfors.
Audén, Bengt, 1980: Bottniska personnamn. Frekvenser i skattelängder från mitten av 1500-talet. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar. Nr 22. Umeå.
Back, Lars, 1967: Den äldsta bosättningen i Karleby. I: Karleby sockens historia I, s. 323–477.
Beijar, P-E., 1961: Finska språkelement bland ortnamnen i Korsholm. I: Österbottnisk årsbok
Bergfors, Erik Olof, 1995: Limån i Siljansnäs i Dalarna, Lemland på Åland och därmed besläktade namn. I: Namn och bygd 83.
Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. Utg. av Finska Vetenskaps- Societeten.
Blom, Kaisu, 1926: Nakkilan pitäjän kylien ja asumusten nimet. Pro gradu. Helsingfors. Forskningscentralen för de inhemska språken. Även i Satakunta. 8. 1929
Blomqvist, Marianne [red.], 1997: Ord och några visor tillägnade Kurt Zilliacus 21.7.1997. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. B:18. Helsingfors.
Blomqvist, Marianne, 1988: Från tillnamn till släktnamn i österbottnisk allmogemiljö. Arkiv för svenska Österbotten. 18. Akad. avh. Vasa
Blomqvist, Marianne, 1994: Ortnamn i Sundom. I: Byn som steg ur havet. Sundoms historia. I, s. 73–86. Vasa
Blomqvist, Marianne, 2000: Svenska ortnamn i Estland med estniska motsvarigheter. Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner. Volym 158. Ekenäs.
Borgegård, Lars-Erik, 1973: Tjärhanteringen i Västerbottens län under 1800-talets senare hälft. Kungliga Skytteanska Samfundets handlingar. 12. Umeå.
Brenner, Alf, 1936a, 1936b: Ingå, Fagervik, Degerby. En västnyländsk bygdekrönika sammanställd av Alf Brenner under medverkan av Sven Andersson, Nils Cleve, L. Oscar Kjällström och A.W. Rancken. I-II. Ekenäs.
Brenner, Alf, 1954: Sjundeå sockens historia av Alf Brenner under medverkan av A.W. Rancken för kapitlet Kyrkbyggnader och kyrkokonst. I. Hangö
Brenner, Alf, 1955: Sjundeå sockens historia. II. Hangö.
Brink, Stefan, 1981: Namnet Hälsingland. I: Namn och bygd 69.
Brink, Stefan, 1984: Ortnamn i Hälsingland. Kristianstad.
Brink, Stefan, 1987: Nordisk bebyggelseonomastik. I: Studier i nordisk filologi 67, s. 99–110. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 539. Helsingfors.
Brylla, Eva, 1987: Singular ortnamnsböjning i fornsvenskan. Starkt böjda namn med utgångspunkt från sörmländskt material. Skrifter utgivna av Ortnamnsarkivet i Uppsala. Serie B. Meddelanden 6. Uppsala.
Budkavlen, 1922 – : Budkavlen, organ för Brages sektion för folklivsforskning och institutet för nordisk etnologi vid Åbo Akademi. Åbo.
Bygdeminnen samlade och utgivna av Närpes folkhögskolas elevförbund 1909–.
Calissendorff, Karin, 1986: Ortnamn i Uppland. Stockholm.
Carlsson, Lizzie, 1933: Helvete som ortnamn under medeltiden. I: Namn och bygd 21, s. 138–147.
Dahlström, Svante, 1929: Namnet Snappertuna. I: Budkavlen VIII, s. 97–100.
Danmarks gamle Personnavne. Utg. av Gunnar Knudsen, Marius Kristensen o. Rikard Hornby. I, 1-2 Fornavne 1936–48. II, 1-2, Tilnavne, 1949–64. Köbenhavn.
de Vries, Jan, 1961: Altnordisches etymologisches Wörterbuch. Leiden.
Drake, Knut, 1991: Raseborg – gråstensmurarna berättar sin historia. I: Rask, Henry, 1991.
Edgren, Torsten, 1995: Saariston Hiisi. I: Hiidenkivi 1/95.
Edlund, Lars-Erik, 1989: Några perspektiv på ortnamn och kulturområden i övre Norrlands kustland. I: Saga och Sed.
Edlund, Lars-Erik, 1996: Gamla ortnamn i Medelpad. I: Sundsvalls historia I-III. Sundsvall.
Ekbo, Sven, 1947: Nordiska personbinamn under vikinga- och medeltid. I: Janzén, Assar, 1947.
Elmevik, Lennart, 1975: Kǫgurr och Kägra. I: Namn och bygd 63.
Finlands Medeltids Urkunder, utg. genom Reinhold Hausen, 1910–. Helsingfors.
Finlands svenska folkdiktning. Utg. av Svenska litteratursällskapet i Finland. 1920–.
Fleege, Uno A., 1930: Den historiska utvecklingen (Kyrkslätt). I: Jansson, Algot, s. 404–460.
Flemström, Bertil, 1958: Nutida inbyggarnamn i en Jämtlandssocken. I: Namn och bygd 45.
Flemström, Bertil, 1972: Jämtländska ortnamn, Östersund.
Flemström, Bertil, 1983: Ortnamn i Jämtland. Kristianstad.
Folkmålsstudier. Meddelanden från föreningen för nordisk filologi, 1933–. Helsingfors.
Forskningscentralen för de inhemska språken. Samlingar. Helsingfors.
Fortelius, Bertel, 1972: Tillhörighetsangivande namn på gård i by i Korpo. En undersökning av personnamn och personbeteckningar i ortnamn. Meddelanden från institutionen för nordisk filologi vid Turun Yliopisto. 3. Åbo.
Fortelius, Bertel, 1980: Tre åboländska bynamn. I: Studier i nordisk filologi 62, s. 89–92.
Fortelius, Bertel, 1984: Ett sydfinländskt ortnamnskomplex. I: Studier i nordisk filologi 65.
Fortelius, Bertel, 1999: Ortnamnen i Korpo. Åbo.
Franzén, G., 1937: Vikbolandets by- och gårdnamn. Uppsala.
Franzén, Gösta, 1982: Ortnamn i Östergötland, Stockholm.
Freudenthal, A.O., 1867: Om svenska ortnamn i Nyland. Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. Utg. av Finska Vetenskaps- Societeten. H 8. Helsingfors.
Freudenthal, A.O., 1868: Om Ålands ortnamn. Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. H 11.
Freudenthal, A.O., 1877: Om nyländska mans- och kvinnonamn under medeltiden. I: Finska Fornminnesföreningens tidskrift 2.
Fridell, Staffan, 2002: Rec. av Finlandssvenska bebyggelsenamn. Namn och bygd 90: 177 – 181.
Fries, Sigurd 1987: Namnen på Böte. I: Klassiska problem inom finlandssvensk ortnamnsforskning. Studier i nordisk filologi 67. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 539. Helsingfors.
Fries, Sigurd, 1957: Studier över nordiska trädnamn. Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akademien. 29. Uppsala.
Fries, Sigurd, 2000: När uppkom trädnamnsavledningarna birke, äspe? I: Studier i svensk språkhistoria 5. Nordsvenska 11. Förhandlingar vid Femte sammankomsten för svenska språkets historia. Umeå 20-22 november 1997.
Förstemann, Ernst, 1900: Altdeutsches Namenbuch. I. Personennamen. Bonn.
Gardberg, C.J., Welin, P.O., 1993: Finlands medeltida borgar. Keuru.
Gardberg, Carl Jacob, 1973: Åbo stads historia från mitten av 1100-talet till år 1366, Åbo.
Gardberg, Carl Jacob, 1996: Medeltiden och 1500-talet. I: Torsten Edgren och Carl Jacob Gardberg: Borgå stads historia. I. Borgå.
Gardberg, John, 1944: Tidsåldrar och öden intill 1721. Kimitobygdens historia utgiven av Gabriel Nikander. Del I:1. Åbo.
Gardberg, John, 1968: Karis socken från forntiden till våra dagar. V. Vasatiden och karolinska tiden. Ekenäs.
Gottschald, Max, 1954: Deutsche Namenkunde. Unsere Familiennamen nach ihrer Entstehung und Bedeutung. Dritte vermehrte Auflage, besorgt von Eduard Brotführer. München.
Granholm, Helge, 1968: Bosättningen i historisk tid. I: Granholm, Helge och Häggblom, Birger: Finby sockens historia. Virkby.
Granlund, Åke, 1956: Östnyländska ortnamnsstudier. Studier i nordisk filologi 44. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 358. Helsingfors.
Granlund, Åke, 1963: Nylandsdelen av det danska itinerariet. I: Namn och bygd 50, s. 135–162.
Granlund, Åke, 1965: En västnyländsk namntyp. I: Folkmålsstudier XIX, s. 27–136. Helsingfors.
Granlund, Åke, 1967: Namnet Pepot. I: Orter och namn. Festskrift till Valter Jansson 22 maj 1967, s. 74–78. Lund.
Granlund, Åke, 1971: Namnet Hornhattula. I: Studier i nordisk filologi 58, s. 92–99. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 446. Helsingfors.
Granlund, Åke, 1972: Uudenmaan asuttaminen paikannimien valossa. I: Nimikirja, s. 313–321. Kalevalaseuran vuosikirja 52. Helsinki, Porvoo.
Granlund, Åke, 1975: Namnformen Juxaræ i seglingsbeskrivningen i Kung Valdemars jordebok. I: Namn och bygd 63, s. 8–16.
Granlund, Åke, 1978: Vad ortnamnen berättar om Nylands kolonisation. I: Societas scientiarum Fennica 1977.
Granlund, Åke, 1982: Om namnet Jomala. I: Studier i nordisk filologi 63, s. 95–103.
Hagfors, K. J., 1891: Gamlakarlebymålet: ljud- och formlära samt språkprov. Helsingfors.
Hakanen, Aimo, 1984: Etymologiska synpunkter på ortnamn i Vammala-trakten. Nornarapporter. 26.
Hakulinen, Lauri, 1941, 1946: Suomen kielen rakenne ja kehitys. I–II. Helsinki.
Harling-Kranck, Gunilla, 1976: Bynamnens kontinuitet i västra Nyland. I: Ortnamn och samhälle. Meddelanden från Folkkulturarkivet. 4. Helsingfors
Harling-Kranck, Gunilla, 1990: Namn på åkrar, ängar och hagar. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 565. Helsingfors.
Harling-Kranck, Gunilla, 1995: Ortnamnen i Lappträsk. I: Korhonen, Mikael, Kuvaja, Christer: Lappträsk historia. Två språk - en kommun, s. 61–91, 785–788. Utg. Lappträsk kommun. Jyväskylä.
Hartman, Torsten, 1906: Borgå stads historia. Första delen. Borgå.
Hausen, Greta, 1920–24: Nylands ortnamn. deras former och förekomst till år 1600. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 152, 160, 177. Helsingfors.
Hausen, Greta, 1927: Ålands ortnamn. Deras former och förekomst till år 1600. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 194.
Hausen, Greta, 1928: Tillnamn på Åland. Deras former och förekomst till år 1600. Studier i nordisk filologi XVIII:6.
Hedblom, Folke, 1985: Bodarna och fäbodarna. I: Namn och Bygd 73.
Heikkilä, Mikko, 2013: Om Finlands världsliga och kyrkliga införlivande med Sverige. I: Historisk tidskrift för Finland 2012:4, s. 437–468.
Heino, Ulla, 1979: Ahlaisten historia. Pori.
Hellberg, Lars, 1950: Inbyggarnamn på -karlar i svenska ortnamn.1. Studier till en svensk ortnamnsatlas 6. Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akademien 21.1. Uppsala.
Hellberg, Lars, 1967: Kumlabygdens ortnamn och äldre bebyggelse. Kumlabygden 3.
Hellberg, Lars, 1984: De finländska karlabyarna och deras svenska bakgrund. I: Festskrift till Åke Granlund. Studier i nordisk filologi 65.
Hellberg, Lars, 1985: De finländska karlebyarna och deras svenska bakgrund. I: Studier i nordisk filologi 65, s. 85–106.
Hellberg, Lars, 1987: Ortnamnen och den svenska bosättningen på Åland. Studier i nordisk filologi 68. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 541. Helsingfors.
Hellquist, Elof, 1918: De svenska ortnamnen på -by. Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles handlingar. F.4:20. Göteborg.
Hellquist, Elof, 1948: Svensk etymologisk ordbok. Ny omarbetad upplaga. Lund.
Hiidenkivi. Suomalainen kulttuurilehti, 1994 –. Helsinki.
Historisk tidskrift för Finland, 1915–. Utgiven av Historiska föreningen r.f. Helsingfors.
Holm, Gösta, 1974: Namnet Gustav. Namn och bygd 62, s. 61–77.
Holm, Gösta, 1987: Bynamn och bebyggelsehistoria. I: Klassiska problem inom finlandssvensk ortnamnsforskning, s. 113–142. Studier i nordisk filologi 67. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 539. Helsingfors.
Holm, Gösta, 1991: De nordiska anger-namnen. Lund.
Huldén, Lars , 2012: Namn och Bygd och Finland. I: Namn och Bygd, årg. 100, s. 230–249.
Huldén, Lars 1997b: Genitiven och dess förvandlingar. Förhandlingar vid den femte nordiska dialektologkonferensen i Sigtuna 1994. Uppsala.
Huldén, Lars, 1952: Ortnamnen i Munsala. I: Studier i nordisk filologi 40-41.
Huldén, Lars, 1956: Namnet Väst. I: Budkavlen 1956.
Huldén, Lars, 1959: Namnet Vörå. I: Budkavlen 36, s. 1–57.
Huldén, Lars, 1965: Om sockennamnet Pedersöre. I: Folkmålsstudier XIX, s. 139–164.
Huldén, Lars, 1976: Namnet Åland. I: Nordiska studier i filologi och lingvistik. Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976, s. 218–224. Lund.
Huldén, Lars, 1980: Namnen i fjärden. I: Festskrift till Carl-Eric Thors 8.6.1980. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 490.
Huldén, Lars, 1981a: De åländska namnen på -öda. I: Namn och bygd 69, s. 89–96.
Huldén, Lars, 1981b: Jeppo, Lappo, Keppo och andra österbottniska ortnamn på personnamnsgrund. I: Budkavlen 60, s. 5–20.
Huldén, Lars, 1982: Finska inslag i Ålandsområdets ortnamnsskick. I: Studier i nordisk filologi 63, s. 95–103. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 502. Helsingfors.
Huldén, Lars, 1983: Namnen på -ne(va) i svenska Österbotten. I: Budkavlen.
Huldén, Lars, 1984a: Namnet Kaland, ett tolkningsförsök. I: Studier i nordisk filologi 65, s. 123–129.
Huldén, Lars, 1984b: Svenska språkminnen i Satakunta. I: Saga och sed 1983, s. 63–78.
Huldén, Lars, 1986: Skuggskäret. I: Festskrift 5.2.1986, Lars Huldén. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 530. Helsingfors.
Huldén, Lars, 1987: Bynamnen i Österbotten. I: Klassiska problem inom finlandssvensk ortnamnsforskning, s. 149–158. Studier i nordisk filologi 67. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 539. Helsingfors.
Huldén, Lars, 1988: Från några underliga öar i Österbotten till Aura å. I: Ingemar Olsson den 25 augusti 1988. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. 26. Stockholm.
Huldén, Lars, 1990a: Tampere - Tammerfors. I: Virittäjä, nr 1, s. 33–45.
Huldén, Lars, 1990b: Svart och vitt i ortnamn. I: Namn och bygd 78, s. 105–109.
Huldén, Lars, 1993: Bynamnet Harrström. I: Nordiska orter och ord. Festskrift till Bengt Pamp på 65-årsdagen den 3 november 1993, s. 108–111. Skrifter utgivna genom Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund. 7. Lund.
Huldén, Lars, 1997a: Younger names of old rivers. I: You name it, s. 178–186. (Se Pitkänen, Mallat, 1987).
Huldén, Lars, 1997c: Sockennamnet Vörå i saklig belysning. I: Ord och några visor tillägnade Kurt Zilliacus 21.7.1997. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. B:18.
Huldén, Lars, 1997d: Uppkallelsenamn på Åland. I: Ortnamn i språk och samhälle. Hyllningsskrift till Lars Hellberg. Acta Universitatis Upsaliensis. Nomina germanica. Arkiv för germansk namnforskning. 22. Uppsala.
Hultman, O.F., 1924: Namnet Föglö. I: Festskrift tillägnad Hugo Pipping på hans sextioårsdag den 5 november 1924, s. 186–191. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 175.
Hultman, O.F., 1939: Efterlämnade skrifter. Andra delen, utgiven av Rolf Pipping och Olav Ahlbäck. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 274. Helsingfors.
Jansson, Algot (redaktör), 1930: Kyrkslätt förr och nu. Till 600-årsfesten utgiven av Kyrkslätt hembygdsförening. Helsingfors.
Jansson, Birger, 1930: Byarnas och gårdarnas namn (i Kyrkslätt). I: Jansson, Algot... s. 246–276.
Janzén, Assar (utg.), 1947: Personnamn. Nordisk kultur. VII. Stockholm, Oslo, Köpenhamn.
Jonsson, Hans, 1966: Nordiska ord för vattensamling. Lundastudier i nordisk språkvetenskap. 16. Lund.
Karsten, T. E., 1922: Ortnamnens vittnesbörd. I: Det svenska Finland. 2:1, s. 45–78, Helsingfors.
Karsten, T.E., 1903: Strödda bidrag till vår ortnamnsforskning. Finskt Museum X.
Karsten, T.E., 1921, 1923: Svensk bygd i Österbotten nu och fordom. I-II. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 155, 171. Helsingfors.
Karsten, T.E., 1933: Svenskt och finskt i Finland. I: Folkmålsstudier I, s. 63–88.
Kartano, Airi, 1977: Ortnamnen i Mörskom. Studier i nordisk filologi 61.
Kartano, Airi, 1983: Dopnamn i Mörskom under 400 år. I: Studier i nordisk filologi 64, s. 1–190.
Kaukiainen, Yrjö, 1970: Virolahden historia. I. Lappeenranta.
Kepsu, Saulo, 1968: Vehkalahden vanhat talonnimet. I: Punttila, Matti och Manninen, Jarmo: Vehkalahden pitäjänkirja. Ankapurha VI. Kymenlaakson osakunnan kotiseutujulkaisu. Myllykoski.
Kepsu, Saulo, 1981: Pohjois-Kymenlaakson kylännimet. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 367.
Kepsu, Saulo, 1997: Vanhakylä. I: You name it, s. 116–127. (Se Pitkänen, Mallat 1997)
Kepsu, Saulo, 2005: Uuteen maahan. Suomalaisen Kirjallisuuden Toimituksia 1027. Helsinki.
Kerkkonen, Gunvor, 1945: Västnyländsk kustbebyggelse under medeltiden. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 301. Helsingfors.
Kerkkonen, Gunvor, 1952: Karis socken från forntiden till våra dagar. III-IV. Ekenäs.
Kerkkonen, Gunvor, 1959: Medeltiden och 1500-talet. I: Pojo sockens historia. I. Borgå.
Kerkkonen, Gunvor, 1963: Helsinge medeltid. I: Helsinge sockens historia. I. Borgå.
Kiparsky, Valentin, 1969: Sv. träsk, ett slaviskt lånord. I: Nysvenska studier 48.
Kiviniemi, Eero, 1971: Suomen partisiippinimistöä. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 295. Helsinki.
Kiviniemi, Eero, 1977: Väärät vedet: tutkimus mallien osuudesta nimenmuodostuksessa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 377. Helsinki.
Kiviniemi, Eero, 1982: Rakkaan lapsen monet nimet. Espoo.
Koivulehto, Jorma, 1987: Namn som kan tolkas urgermanskt. I: Studier i nordisk filologi 67, s. 27–42. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 539. Helsingfors.
Koivulehto, Jorma, 1997: Were the Baltic Finns “clubmen”? I: You name it, s. 151–169. (Se Pitkänen-Mallat 1997).
Korhonen, Mikael, Kuvaja, Christer, 1995: Lappträsk historia. Två språk – en kommun.
Korhonen, Olavi, 1997: Samiskan som språk och traditionskälla. I: Kulturens frontlinjer. Skrifter från forskningsprogrammet Kulturgräns Norr. Umeå.
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från vikingatid till reformationstid. 1-22, 1956–78.
Lagman, Edvin, 1964: Ortnamn och terrängord. I: En bok om Estlands svenskar. 2. Utg. Kulturföreningen Svenska odlingens vänner. Stockholm.
Laurinmäki, Heikki, 1957: Askolan historia. I. Porvoo.
LEX = Kurt Zilliacus, Michaela Örnmark, Finlands svenska ortnamn. Namnleds-lexikon. 1999.
Lind, John, 1981: Varæger, nemcer og novgoroder år 1188. Historisk tidskrift för Finland.
Lindberg, Julius, 1930: Församlingen, kyrkan och prästerskapet (i Kyrkslätt). I: Jansson, Algot..., s. 279–400.
Lindström, Joh. Adolf, 1866: Undersökning om den svenska befolkningen. I: Nyland II:6.
Loman, Ing-Mari, 1978: När öar blir fastland. Budkavlen 56-57, s. 25–39.
Lopmeri, J.A., 1947: Vanhan Vehmaan kihlakunnan pitäjien ja kylien nimet. II. Entisten Vehmaan ja Taivassalon pitäjien nimet. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 220. Helsinki.
Lovén, Christian, 1996: Borgar och befästningar i det medeltida Sverige. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens handlingar. 40. Stockholm.
Lundgren, Magnus, Brate, Erik, och Lind, E.H., 1892–1934: Svenska personnamn från medeltiden antecknade och ordnade. Bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folkliv. Svenska landsmål 10: 6-7.
Luukka, Eemil, m.fl., 1952: Muolaa ja Äyräpää 1870 – 1944. Helsinki.
Luukko, Armas, 1950: Etelä-Pohjanmaan historia. II. Helsinki.
Lönnrot, Elias, 1874, 1880: Finskt-svenskt lexikon. Helsingfors.
Markkanen, Erkki, 1979: Hartolan kirja. Pieksämäki.
Markström, Herbert, 1954: Om utvecklingen av gammalt a framför u i nordiska språk. Tilljämning och omljud. Skr. utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 2. Uppsala.
Mattisson, Ann-Christin, 1986: Medeltida nordiska borg- och sätesgårdsnamn på -holm. Acta Universitatis Upsaliensis. Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning 17. Uppsala.
Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, 1974 –.
Meinander, Carl Fredrik, 1983: Om svenskarnes inflyttningar i Finland. I: Historisk tidskrift för Finland.
Meri, Arvo (senare Lopmeri, J.A.), 1943: Vanhan Vehmaan kihlakunnan pitäjien ja kylien nimet. I. Entisten Laitilan, Lapin ja Uudenkirkon pitäjien nimet. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 220. Helsinki.
Mitronen, Irene, [1960]: Studier över ortnamn i Saltvik. Avh. pro gradu. Otryckt. Humanistiska fakultetens seminariebibliotek. Helsingfors.
Modéer, Ivar, 1933: Småländska skärgårdsnamn. Skrifter utgivna av Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning, 1. Uppsala.
Modéer, Ivar, 1936: Färdvägar och sjömärken vid Nordens kuster. Uppsala.
Modéer, Ivar, 1937a: Namn- och ordgeografiska studier. Uppsala Universitets årsskrift 1937:12.
Modéer, Ivar, 1937b: Något om namnformerna i seglingsbeskrivningen i Kung Valdemars jordebok. I: Namn och bygd 25.
Modéer, Ivar, 1955a: Personnamn i Kalmar tänkebok. Anthroponymica Suecana. 1. Uppsala.
Modéer, Ivar, 1955b: Personnamn från medeltid och 1500-tal. Studier utgivna av Ivar Modéer. Anthroponymica suecana. 2. Lund.
Modéer, Ivar, 1964: Svenska personnamn. Handbok för universitetsbruk och självstudier av Ivar Modéer utgiven av Birger Sundqvist och Carl-Eric Thors med bibliografi av Roland Otterbjörk. Anthroponymica suecana. 5. Lund.
Mägiste, Julius; 1966-70: Värmlandsfinska ortnamn. I-III. Societas Scientiarum Fennica. Commentationes Humanarum Litterarum. XXXV. 2. Helsinki.
Mäkelä, Anneli - Pettersson, Lars - Åkerblom, Bror, 1984: Kristinestads historia. I. Redigerad av Mauno Jokipii. Vasa.
Naert, Aino, 1975: Ortnamnen i Nagu. Meddelanden från Institutionen för nordisk filologi vid Turun Yliopisto. 4.
Naert, Aino, 1983: Bynamnet Posta på Åland. Åländsk odling, årg. 42. Mariehamn.
Naert, Aino, 1985: Sockennamnet Nagu - Nauvo, ett gammalt önamn i Åbolands skärgård. I: Namn och bygd 86.
Naert, Aino, 1991: Finns det urgermanska ortnamn i Vemo härad? I: Namn och bygd 79, s. 23–32.
Naert, Aino, 1995: Ortnamn i språkkontakt. Metoddiskussion med utgångspunkt i ortnamnsskicket i ett finsk-svenskt kontaktområde. Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. 20. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala.
Namn och bygd. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning. 1913 –
Nikula, Oscar, 1938: Tenala och Bromarf socknars historia. I. Helsingfors.
Nissilä, Viljo, 1939: Vuoksen paikannimistö. I. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 214. Helsinki.
Nissilä, Viljo, 1948: Pohjois-Pohjanmaan karjalaista nimistöä. I: Virittäjä 1948.
Nissilä, Viljo, 1951: Eräs alasaksalainen henkilönnimityyppi Suomessa. I: Virittäjä.
Nissilä, Viljo, 1960: Huomioita Ähtärin nimestä. I: Virittäjä.
Nissilä, Viljo, 1962a: Suomalaista nimistöntutkimusta. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 272. Helsinki.
Nissilä, Viljo, 1962b: En etymologisk gruppering av det skandinaviska inslaget i det finska namnförrådet. I: Namn och bygd 50.
Nissilä, Viljo, 1964: Lapuan nimestä. I: Virittäjä.
Nissilä, Viljo, 1975: Suomen Karjalan nimistö. Joensuu.
Nissilä, Viljo, 1976: Suomen Karjalan ortodoksinen nimistö. Viipurin Suomalaisen Kirjallisuusseuran toimitteita. 1. Lappeenranta.
Nissilä, Viljo, 1980: Germaanisen nimiaineiston etymologista ryhmittelyä Suomen nimistössä. Viipurin Suomalaisen Kirjallisuusseuran toimitteita. 4. Helsinki.
Nissilä, Viljo, 1990: Vanhan Ruoveden alueen pitäjännimet. I: Vanhan Ruoveden historia. I:2, Liiteosa. Jyväskylä.
Nordén, Arthur, 1929: Om ”hage” i berg- och herrgårdsnamn. I: Namn och bygd 17, s. 117–126.
Nordenstreng, Sigurd, Halila, Aimo, 1974: Haminan historia. I. Mikkeli.
Nordiska namnstudier. Festskrift till Harry Ståhl 22 september 1985, s. 239–250. Uppsala.
Nordlund, K.I., 1928: Blad ur Närpes historia. I. Vasa.
Noreen, Adolf, 1904: Altschwedische Grammatik. Halle.
Norna-rapporter, 1973 – (Nordisk Samarbeidskomité for Navneforskning). Uppsala.
Norrgrann, Allan, 1984: Tjärlax historia. Närpes.
Nummelin, Arvid, 1930a: Byar och hemman (i Kyrkslätt). I: Jansson, Algot..., s. 532–546.
Nummelin, Arvid, 1930b: Korta hemmanshistoriker. I: Jansson, Algot..., s. 547–672.
Ojansuu, Heikki, 1920: Suomalaista paikannimitutkimusta. Turku.
Olsson, Ingemar, 1959: Gotländska terrängord. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series. 3. Uppsala.
Ordbok över Finlands svenska folkmål. Utgiven av Forskningscentralen för de inhemska språken, 1982 –. Helsingfors.
Orrman, Eljas, 1987: Bynamnen i Nyland. I: Studier i nordisk filologi 67, s. 143–148. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 539. Helsingfors.
Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Göteborg. Göteborg 1923 –.
Ortnamnssällskapets i Uppsala årskrift. 1936 –.
Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. 1936 –.
Otterbjörk, Roland, 1960: Varifrån kom Finlands svenskar? Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift.
Pamp, Bengt, 1988: Ortnamnen i Sverige. Femte upplagan. Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie B. Nr 2. Lund.
Pellijeff, Gunnar, 1980, 1985: Ortnamnen i Norrbottens län. Del 7. Kalix kommun. A. Bebyggelsenamn. B. Naturnamn. Övre Norrlands ortnamn utgivna av Dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå. Uppsala. Stockholm.
Pellijeff, Gunnar, 1992: Ortnamnen i Norrbottens län. Del 5. Haparanda kommun. Bebyggelsenamn. Övre Norrlands ortnamn utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Västervik.
Pellijeff, Gunnar, 1997: Kvivlax och Poikjärvsbacken. Finsk-svenska namnlån. I: Ord och några visor tillägnade Kurt Zilliacus. 21.7.1997. Se Blomqvist 1997.
Peltovuori, Risto, 1975: Suur-Tuusulan historia. Tuusula-Kerava-Järvenpää. Vammala.
Pipping, Hugo, 1918: Finländska ortnamn. Helsingfors.
Pipping, Rolf, 1928: Anteckningar om nyländska ortnamn. I: Studier i nordisk filologi 18.
Pipping, Rolf, 1929: Några åländska ortnamn. I: Budkavlen VIII.
Pipping, Rolf, 1932: Barkaskala och Barkabodahult. I: Namn och bygd 20.
Pitkänen, Ritva Liisa, 1985: Turunmaan saariston suomalainen lainanimistö. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 418. Helsinki.
Pitkänen, Ritva Liisa, 1997: Strövtåg bland de finska lånenamnen i Nyland. I: Blomqvist [red.], Ord och några visor..
Pitkänen, Ritva Liisa, Mallat, Kaija (red.), 1997: You name it. Perspectives on onomastic research. Studia Fennica, Humanistica. 7. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia.
Posti, Lauri 1950: Kaarinan Paaskunta ja Aurajoen suun muinainen kauppa. I: Kalevalaseuran vuosikirja 30, s. 128–135.
Qvist, Johannes, 1911: Västra Nyland. Naturbeskrivning och historia. Utgiven under medverkan av Hans Hausen. Nyland VIII. Helsingfors.
Rahkonen, Pauli, 2011: Tampere – saamelainen koskiappellatiivi. Virittäjä 2, s.252 – 256.
Ramsay, August, 1924, 1936: Esbo I - II. Esbo socken och Esbo gård. Helsingfors.
Rask, Henry, 1991: Snappertuna. En kustbygds hävder. Ekenäs.
Reenpää, Heikki, 2000: Pikku Heikki. Helsinki.
Rietz, Johan Ernst, 1867: Svenskt dialekt-lexikon. Lund 1867. Nytryck Lund 1962.
Rosén, Ragnar, 1936: Vehkalahden pitäjän historia. I. Suur-Vehkalahden asutus- ja aluehistoria vuoteen 1610. Helsinki.
Rosén, Ragnar, 1960: Kymijoen suuseudun asutushistoria, Kymenkartano. I: Kymin historia. I, s. 85–283. Kouvola.
Saga och Sed. Annales Academiae Regiae Gustavi Adolphi. Uppsala 1932 –.
Sahlgren, Jöran, 1930: Fula ortnamn och fagra. Namn och bygd 14, s. 174–182.
Sahlgren, Jöran, 1950: Hednisk gudatro och nordiska ortnamn. I: Namn och bygd 38, s. 1–37.
Salberger, Evert, 1998: Brobyholm-stenen. I: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift. Lund.
Sandred, Karl Inge, 1997: Karleby, Karlby in Finland and Charlton, Carlton in England. Two Name Complexes in the Light of Recent Research. I: Ord och några visor tillägnade Kurt Zilliacus 21.7.1997. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. B:18. Helsingfors.
SAOB = Ordbok över svenska språket utgiven av Svenska Akademien. Lund 1898 –.
Saxén, Ralf, 1895: Finska lånord i östsvenska dialekter. Helsingfors.
Saxén, Ralf, 1905: Språkliga bidrag till den svenska bosättningens historia i Finland. Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. Utg. Finska Vetenskaps-Societeten. H 63. Helsingfors.
Saxén, Ralf, 1910: Finländska vattendragsnamn. Studier i nordisk filologi 1.
Saxén, Ralf, 1914 (-15): Några nyländska bynamn. Namn och bygd 2, s. 226–234.
Schalin, Johan, 2008: Härdalar, namnet Karis och den första nedtecknade händelsen i Finlands historia. Finsk tidskrift, s. 414 – 429.
Siiriäinen, Ari, Sarkama, Jaakko, 1983: Suur-Tuusulan historia. Tuusula-Kerava-Järvenpää. Järvenpää.
Sirén, Olle, 1965: Pernå sockens historia. II. Tiden 1700–1870. Helsingfors.
Sirén, Olle, 1995: Lovisa stads historia 1745–1995. Lovisa.
Sirkia, K., 1955: Uusikirkko muistelmina ja kuvina. Vammala.
Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. 1885–. Helsingfors.
Sköld, Tryggve, 1996: Ortnamn i språkkontakt. I: Namn och bygd 84.
Slotte, Peter, 1978: Sjönamnen i Karlebynejden. Acta Academiae Aboensis, ser. A. Humaniora. Vol.55, nr 5.
Slotte, Peter, 1984: Kring ett nordösterbottniskt terrängord. I: Studier i nordisk filologi 65. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 517. Helsingfors.
Solstrand, Per Henrik, 1988, Ortnamnen i Föglö. I: Föglö, del II, utg. Föglö kommun, s. 157–190. Mariehamn.
Solstrand, Väinö, 1912: Åländska ortnamn. Lappo, Asterholma och Torsholma. I: Brages årsskrift 1909, 1910.
Solstrand, Väinö, 1916. Om namnet Kökar. I: Hembygden 7.
Solstrand, Väinö, 1939: Aura och Vanda. I: Budkavlen 1939.
Solstrand, Väinö, 1940: Namnet Karis och andra namn i Karis. Karis socken. II. Ekenäs.
Stahre, Nils-Gustaf, 1986: Ortnamn i Stockholms skärgård. Stockholm.
Strandberg, Svante (red.), 1997: Ortnamn i språk och samhälle. Hyllningsskrift till Lars Hellberg. Acta Universitatis Upsaliensis. Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. 22. Stockholm.
Strandberg, Svante, 1999: Bynamnet Hulla. I: Österåkers hembygdsförenings årsskrift.
Studier i nordisk filologi, 1910 – . Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors.
Ståhl, Harry, 1941: Bebyggelsenamn på -arv(et) i Falutrakten. I: Namn och bygd 29.
Ståhl, Harry, 1964: Saklig ortnamnsforskning. I: Namn och bygd 52.
Ståhl, Harry, 1970: Ortnamn och ortnamnsforskning. Uppsala.
Ståhle, Carl Ivar, 1946: Studier över de svenska ortnamnen på -inge. Skrifter utgivna av Kungl. Gustav Adolfs Akademien. 16. Lund.
Suistoranta, Kari, 1985: Paraisten historia. Turku.
Sundqvist, Birger, 1957: Deutsche und niederländische Personenbeinamen in Schweden bis 1420. Beinamnen nach Herkunft und Wohnstätte. Anthroponymica suecana. 3.
Suomalainen paikannimikirja, 2007. Redaktörer: Sirkka Paikkala, Eeva-Liisa Stenhammar, Pirjo Mikkonen, Ritva Liisa Pitkänen, Peter Slotte. Karttakeskus. Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, nr 146. Helsinki.
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia (Skrifter utgivna av Suomalaisen Kirjallisuuden Seura) Helsinki 1834–.
Suomen kielen etymologinen sanakirja. (Itkonen, Erkki et al.) 1955–78. Helsinki.
Suomen sanojen alkuperä. Etymologinen sanakirja. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 556. Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen toimituksia 62. Helsinki 1992 –.
Suomenmaa. 1–10. Helsingfors 1919–31. Omarbetad upplaga 1–7, 1967–78.
Svenska ortnamn i Finland, 1984. Fjärde upplagan. Utg. av Forskningscentralen för de inhemska språken. Redigerad av Kurt Zilliacus och Ulla Ådahl-Sundgren. Helsingfors.
Svenskt ortnamnslexikon, 2003. Red. Mats Wahlberg. Språk- och folkminnesinstitutet. Uppsala.
Sveriges medeltida personnamn: ordbok. Utg. Arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn och Vitterhetsakademiens personnamnskommitté. Uppsala 1967 –.
Söderwall, K.F, 1884–1918: Ordbok öfver svenska medeltidsspråket. Lund.
Tegengren, Helmer, 1943: Kronoby sockens historia. Åbo.
Thors, Carl-Eric 1949a: Räckhals. En namnstudie. I: Studier i nordisk filologi 39. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 323. Helsingfors.
Thors, Carl-Eric, 1948: Två österbottniska ortnamn (Vörå, Nämpnäs). Studier i nordisk filologi 35:6. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 317.
Thors, Carl-Eric, 1949b: Stadsnamnen i Finland. En översikt. I: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1949, s. 23–29.
Thors, Carl-Eric, 1951: Kring några former av namnet Jakob. I: Namn och bygd 38, s. 129–137.
Thors, Carl-Eric, 1953a: Studier över finlandssvenska ortnamnstyper. Studier i nordisk filologi 42:2. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 339. Helsingfors.
Thors, Carl-Eric, 1953b: Om namn på -böle, med särskild hänsyn till de finländska namnen. I: Namn och bygd 40.
Thors, Carl-Eric, 1957a: Åländska personbinamn under medeltid och Vasatid. I: Anthroponymica suecana 2, s. 70–86. Lund.
Thors, Carl-Eric, 1957b: Finns det lösa-namn i Finland? I: Namn och bygd 45.
Thors, Carl-Eric, 1958: Om finländska namn på -sta. I: Namn och bygd 45.
Thors, Carl-Eric, 1959: Finländska personnamnsstudier. Anthroponymica suecana. 4. Stockholm.
Thors, Carl-Eric, 1965: Några österbottniska namn (bl.a. Toby, Singsby, Nämpnäs). I: Namn och bygd 52, s. 50–60.
Thors, Carl-Eric, 1967: Småplock om några finländska namn (bl.a. Vindala, fi. Vimpele). I: Namn och bygd 54, s. 79–83.
Thors, Carl-Eric, 1968: Förnamn i svenska Österbotten förr och nu. I: Österbotten 1968, s. 71–84. Årsbok utgiven av Svensk-Österbottniska Samfundet. Vasa.
Thors, Carl-Eric, 1972: Ortnamn och bebyggelse i Åboland. I: Folkmålsstudier XXI.
Thors, Carl-Eric, 1978a: Bebyggelsehistoriska problem i kustbygden österom Kvarken. I: Namn och bygd 66, s. 127–133.
Thors, Carl-Eric, 1978b: Om namn på -by i Finland. I: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1978, s. 9–23.
Thors, Carl-Eric, 1979: Några finländska namn på -by. I: Namn och bygd 67, s. 20–25.
Thors, Carl-Eric, 1983a: Något om åländska namn på -by. I: Åländsk odling. Årsbok 1981-82, s. 68–69. Mariehamn.
Thors, Carl-Eric, 1983b: Ortnamnsskicket i svenska Österbotten. I: Svenska Österbottens historia IV, s. 561–588. Utgiven av Svenska Österbottens Landskapsförbund. Vasa.
Thurman, J., 1898–1900: Pargasmålets ljud- och formlära. I: Svenska landsmål. XV:4. Stockholm.
Tjäder, Börje, 1967: Studier över de plurala bebyggelsenamnens morfologiska utveckling. Nomina germanica. Arkiv för germansk namnforskning utgivet av Jöran Sahlgren. 15. Uppsala
Turunen, Aimo, 1981: Kalevalan sanat ja niiden taustat. Karjalaisen kulttuurin edistämissäätiö.
Uppslagsverket Finland. 1–3. Helsingfors 1982–85.
Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.
Vahtola, Jouko, 1980: Tornionjoki- ja Kemijokilaakson asutuksen synty. Nimistötieteellinen ja historiallinen tutkimus. Studia historica septentrionalia. 3. Rovaniemi.
Vahtola, Jouko, 1983: En gammal germansk invandring i Finland i bynamnens belysning. I: Historisk tidskrift för Finland.
Vahtola, Jouko, 1991: Kansojen moninaisuus. I: Tornionlaakson historia. I. Malung.
Vahtola, Jouko, 1995: Maskusta Rymättylään. I: Helsingin sanomat 15.10.1995.
Valtavuo-Pfeifer, Ritva, 1975: Svenska skärgårdsnamn i norra Satakunta. Folkmålsstudier XXV.
Valtavuo-Pfeifer, Ritva, 1987: De finländska namnen på -böte, Vår(d)-, Vårdkas- och Kas-. I: Studier i nordisk filologi 67, s. 177–197. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 539. Helsingfors.
Valtavuo-Pfeifer, Ritva, 1998: Terrängnamn i Svenskfinland. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 615. Helsingfors.
Varsinaissuomen maakirja w:lta 1540. Suomen vanhimmat maakirjat julkaissut Suomen Historiallinen Seura. I. 1930. Helsinki.
Vartiainen, A., 1931: Kajaanin kaupungin historia. Kajaani.
Vendell, Herman, 1904–07: Ordbok över de östsvenska dialekterna. Helsingfors.
Vilkuna, Kustaa, 1971: Etunimet. Helsinki.
Vilkuna, Kustaa, 1972: Hangas. Vanhan pyyntikulttuurin jälkiä paikannimissä. I: Kalevala-seuran vuosikirja 52.
Virittäjä. Kotikielen seuran aikakauslehti. 1897 –. Helsinki.
Virrankoski, Pentti, 1961: Kokkolan pitäjän yläosan historia. Keski-Pohjanmaan historia. V. Kokkola.
Virrankoski, Pentti, 1997: Pohjanlahden ja Suomenselän kansaa. Kahdeksan vuosisataa Keski-Pohjanmaan historiaa. Kokkola.
Voionmaa, Väinö, 1950: Helsingin seudun historia ennen kaupungin perustamista. Helsingin kaupungin historia. I. Helsinki.
von Koskull, Walter, 1966: Pojo sockens historia. II. Pojo.
Wadström, Roger, 1952, 1984: Svenska kvarntermer. I. Skrifter utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. A:8. II. Skrifter utgivna genom Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala. A:82. Uppsala.
Waldenström, Stellan, 2005: Kjulo i Finland och Kjula i Sverige – samma ursprung? Namn och Bygd 93, s. 17–36.
Waldenström, Stellan, 2007: Björneborgs svenska ortnamn. Svenska Kulturfonden i Björneborg. Pori.
Waldenström, Stellan, 2009: Vittisbofjärds svenska ortnamn och bebyggelsehistoria. Svenska Kulturfonden i Björneborg. Pori.
Waldenström, Stellan, 2010: Norrmarks och Påmarks svenska ortnamn och bebyggelsehistoria. Svenska Kulturfonden i Björneborg. Pori.
Waldenström, Stellan, 2012: Luvia svenska ortnamn och bebyggelsehistoria. Svenska Kulturfonden i Björneborg. Pori
Wessén, Elias, 1956: Svensk språkhistoria. 3, Grundlinjer till en historisk syntax. Stockholm
Wessén, Elias, 1962: Svensk språkhistoria. 1, Ljudlära och ordböjningslära, Stockholm.
Wessman, V.E.V., 1925–32: Samling av ord ur östsvenska folkmål. I-II. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 178:1 och 215:1. Helsingfors.
Wessman, V.E.V., 1925: Boken om Sibbo. I.
Wessman, V.E.V., 1956: Främmande inflytelser i de finlandssvenska folkmålen. I. Finska inflytelser (komplettering av Ralf Saxéns Finska lånord i östsvenska dialekter). Folkmålsstudier 17-18. Helsingfors.
Westman, Ivar, 1935, 1940: Nyländska önamn. I-II. Folkmålsstudier III, i: Folkmålsstudier VII, s. 1–120.
Widmark, Gun, 1975: Till frågan om uppkomsten av vårt ortnamnsslutande a. I: Namn och bygd 63.
Williams, Henrik, 2000: Fanketorp och Fankevik. I: Namn och bygd 88.
Zilliacus, Kurt, 1966: Ortnamnen i Houtskär. En översikt av namnförrådets sammansättning. Studier i nordisk filologi 55. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 416. Helsingfors.
Zilliacus, Kurt, 1968: Sydfinländska skärgårdsnamn. I: Studier i nordisk filologi 56. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 428. Helsingfors.
Zilliacus, Kurt, 1982: Ortnamn och dialekt. I: Iniö skärgårdskommuns historia. Del I. Utgiven av föreningen Iniö hembygdsbok (Iniö bibliotek).
Zilliacus, Kurt, 1987: Socken- och bynamnens fördelning. I: Studier i nordisk filologi 67, s. 84–90.
Zilliacus, Kurt, 1989: Skärgårdsnamn. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 558. Helsingfors.
Zilliacus, Kurt, 1990a (red.): ”Finska skären”. Studier i åboländsk kulturhistoria utgivna av Konstsamfundet 1990. Helsingfors.
Zilliacus, Kurt, 1990b: De svenska ortnamnen. I: (Zilliacus 1990a) ”Finska skären”, s. 283–372.
Zilliacus, Kurt, 1994: Orter och namn i ”Finska skären”. Helsingfors.
Zilliacus, Kurt, 1997: Vad ortnamnen berättar. I: En bok om Houtskär. I, s. 33–52. Utgiven av Houtskärs kommun.
Åbo domkyrkas svartbok, 1890 = Registrum Ecclesiae Aboensis eller Åbo Domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. I tryck utg. af Finlands statsarkiv genom Reinh. Hausen. Helsingfors.
Åbonde, Johannes, 1982: Hemman och bönder i Petalax 1546–1910. I: Petalax historia. I. Utgiven av Petalax kommun.Vasa.
Åkerblom, Bror K., 1936: Vörå hamn, Mylberget och Pavelsby. I: Svenska folkskolans vänners kalender 1936, s. 92–96. Helsingfors.
Åkerblom, Bror K., 1948: Handelsnamn. Ortnamn på Koppar-, Koppar(e)- och deras förhållande till namn på Kopp(e)-, Kapper-, Kappar(e)-, Kauppar(e), Köpar(e)-, Kaup(e), Köp(e)-. I: Folkmålsstudier XIII.
Åkerblom, Bror, 1937: Vörå sockens historia. I. Åbo.
Åkerblom, Bror, 1945: Lapp-namnen i Finland. Folkmålsstudier XI.
Åkerblom, Bror, 1959: Lappare och koppare. Komplettering och tillrättaläggning. Folkmålsstudier XIV.
Åkerblom, Bror, 1971: Oravais sockens historia. Vasa.
Åkerblom, Bror, 1972: Munsala sockens historia. Vasa.
Åkerblom, K.V., 1937, 1952: Lappfjärds historia. Del I och II. Vasa.
Åkerblom, K.V., 1941, 1956: Korsholm historia. I-II. Vasa.
Åkerblom, K.V., 1947: Övermarks historia. Vasa.
Åkerblom, K.V., 1950: Pedersöre storsockens historia intill 1865. Jakobstad.
Örnmark, Michaela, 1999: Bynamn i västra Nyland i ett bebyggelsehistoriskt perspektiv. Avhandling pro gradu. Institutionen för nordiska språk, Helsingfors universitet.
Österbottnisk årsbok. Utg. av Svensk-Österbottniska samfundet. 1921–, från 1945 Österbotten. Vasa.