Rudom hör säkerligen till gruppen av namn på -om, och sannolikast förfaller att det har utgått från en personbeteckning. En Jönis Rudi omtalas 1414 i Lappträsk, och i Helsinge nämns 1551 en Lasse Rwdi. (Granlund 1956:407 f., Harling-Kranck 1995:90.) Hur tillnamnet skall tolkas är oklart. Granlund tänker sig att det kan vara bildat till ett ortnamn (jfr Hopom) innehållande fsv. ru
a f. ’uppröjt jordstycke’, vars förekomst i finländska ortnamn dock är något osäker eller i varje fall begränsad (Harling-Kranck 1990:200). Man kan måhända tänka sig tillnamnet som en kortform, kortstavig, av ett mansnamn, såsom t.ex. Roald eller Rodhger, som är belagda i sydvästra Finland (jfr Thors 1959:76 f).
-om Dativens ändelse i pluralis -om har kommit att kvarstå i en del ortnamn, som ofta föregåtts av preposition. I östra Nyland är namnen så vanliga att de får betraktas som regelbundna avledningar till inbyggarnamn. Gislom, Drombom, Eskilom o.s.v. Antalet bynamn på -om är i materialet 38, av vilka 28 i Nyland. På Åland saknas denna bynamnstyp. Granlund 1956:344.
Thors, Carl-Eric, 1959: Finländska personnamnsstudier. Anthroponymica suecana. 4. Stockholm.
Harling-Kranck, Gunilla, 1990: Namn på åkrar, ängar och hagar. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 565. Helsingfors.
Harling-Kranck, Gunilla, 1995: Ortnamnen i Lappträsk. I: Korhonen, Mikael, Kuvaja, Christer: Lappträsk historia. Två språk - en kommun, s. 61–91, 785–788. Utg. Lappträsk kommun. Jyväskylä.
Granlund, Åke, 1956: Östnyländska ortnamnsstudier. Studier i nordisk filologi 44. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 358. Helsingfors.
Rodabölle 1541
Rodabölby 1543
Rodhabölle 1546
Rödabölle 1545
Rudom 1551
Rudum 1566
Hopom Liljendal