F.d. gård, numera stadsdel i Helsingfors. Fl. är sannolikt ett tillnamn, bildat till fsv. hertoghe ’härförare, hertig’ eller ett tyskt tillnamn. Det har varit tämligen vanligt i Finland; även i finskt språkbruk förekommer Herttua. Sl. näs hör sannolikt till de naturbetecknande ord som tagits i bruk vid bildningen av bebyggelsenamn. Granlund 1956:135 o. hänv.
näs Med över 150 antecknade bynamn hör näs till de vanligaste efterlederna i materialet. Namntypen finns i alla delar av området men tycks vara vanligast i Nyland och Åboland. Grundbetydelsen är ’udde’. Men fråga är om naturförhållandena alltid har varit avgörande för namngivningen. Det verkar som om elementet hade blivit något av en modesak. De många sammansättningarna med personnamn tyder på att namnen på -näs ofta får betraktas som primära bebyggelsenamn, som alltså har tillkommit i samband med att platsen bebyggts. Typen hör huvudsakligen hemma i medeltid och 1500-tal. Hellberg 1987:254 m.fl., Zilliacus 1989:108 ff. Ett rimligt antagande är att vissa namn på -näs kan ha sitt ursprung i ett finskt namn på -nainen, -näinen, sv. -nais (LEX).
Granlund, Åke, 1956: Östnyländska ortnamnsstudier. Studier i nordisk filologi 44. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 358. Helsingfors.
Hertones 1548
Hertonäs *
Hertugenäs 1555
Helsingfors Helsingfors