Haukilax förekom som bynamn på 1500-talet, tidvis i stället för Kaustar och tidvis avseende ett par hemman i Palotrakten. Den givna tolkningen är *Haukilaksi ’Gäddviken’. Back 1967:415 ff. I modern tid förekommer Haukilahti som tillnamn bl.a. i Vetil. Uusi suomalainen nimikirja. Gården Hauki i Palo hör antagligen samman med Haukilax. I bägge fallen är det sannolikt fråga om tillnamn som vandrat.
lax Inte mindre än 72 registrerade bynamn utgår på -lax. Det är fråga om finska naturnamn på -laksi ’vik’, d.v.s. samma ord som nufinskans lahti. Ordet har bytt böjningstyp i finskan. Namnen på -lax förekommer i alla landskap, på Åland dock endast i ett par, möjligen lånade, namn (Sålis). Det har tydligen mycket tidigt blivit brukligt att i svensk text använda formen -lax för både -laksi och -lahti över hela landet. Kuhmalahti > fsv. Kumalax, Impilahti > Impilax. De försvenskade formerna av dylika namn i rent finska trakter har endast i mindre utsträckning registrerats för detta arbete. Viken har uppenbarligen som landskapsform ansetts fördelaktig för bosättning. Ungefär lika många finlandssvenska bynamn har efterleden -vik. Elementet lax diskuteras av Naert 1995:157.
Back, Lars, 1967: Den äldsta bosättningen i Karleby. I: Karleby sockens historia I, s. 323–477.
Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.
Hauklax 1546
Haukilaxi 1547