Finlandssvenska bebyggelsenamn utgavs som tryckt bok av Svenska litteratursällskapet 2001. Sammanställningen gjordes av professor Lars Huldén med material och namntolkningar av Huldén själv och Åke Granlund, Nina Martola, Ritva Liisa Pitkänen, Carl-Eric Thors och Kurt Zilliacus. Verket fick ett gott mottagande och stor spridning. Efter att upplagan såldes slut uppstod tanken om en webbutgåva, som skulle göra det möjligt att presentera materialet i ny och mer lättsökbar form samt inte minst genom möjligheten att bygga vidare på innehållet. Bokens återkomst i digital form fick sin början under 2012, då Huldén granskade och uppdaterade manuskriptet, varefter ändringarna arbetades in i en ny manuskriptfil. I januari 2014 inleddes arbetet med att framställa den digitala utgåvan. Arbetet har utförts i samarbete mellan SLS förlag och avdelningen för informationsförvaltning. Arbetsgruppen bestod av förlagsredaktören Johan Lindberg, chefen för informationssystem Dennis Stolt, planeraren och e-redaktören Johan Kylander och redaktionschefen Nina Edgren-Henrichson. Lindberg har redigerat materialet, Stolt och Kylander har byggt upp databasen och webbgränssnittet medan Edgren-Henrichson har hållit i trådarna. Lars Huldén har bidragit med rättelser i materialet och med synpunkter på framställningen.
Webbutgåvan bebyggelsenamn.sls.fi är fritt tillgänglig och kan användas såväl i dator som på tablett och i smarttelefon. Den upptar liksom bokutgåvan samtliga bynamn, kommun- och stadsnamn, historiska sockennamn och namn på landskap i svensk- och tvåspråkiga trakter och ett urval svenska namn i finskspråkiga trakter – sammanlagt inemot 3 000 ortnamn. Utseendemässigt har en likhet med förlagan inte eftersträvats – t.ex. är bokens bildmaterial inte inkluderat. I initialskedet har bilder inte bifogats, men det sker troligen senare. Att överföra uppslagsboken till webbmiljö har inneburit att formerna för interna hänvisningar har förändrats, men samtidigt har bokens begränsade utrymme kunnat frångås och många förkortningar i bokutgåvan har antingen skrivits ut eller länkats till termförklaringarna. En viktig beståndsdel är beskrivningarna över de oftast förekommande namnelementen, som i bokutgåvan var åtskilda från uppslagsdelen. Nu finns dessa i anslutning till byuppslagen, vilka i sin tur är länkade till namnelementen. Detta möjliggör smidig tillgång till bynamnen via namnelementen eller tvärtom. Vidare har förklaringar till facktermer gjorts tillgängliga med pop up-rutor då dessa tidigare fanns i bokutgåvans inledning. Därtill kan nämnas att facktermerna och förkortningarna även är tillgängliga i sin helhet i webbutgåvans menyrad.
Varje uppslagsord inleds med en uppslagsform som är byns eller ortens namn, varefter följer lokaliseringsuppgifterna socken- eller kommunnamn och landskapsnamn. I de flesta fall redovisas äldre namnbelägg med årtal, en uttalsform och en karta över byns läge. Därefter diskuteras namnet och förklaringar till det. Beskrivningarna av de ofta förekommande namnelementen görs tillgängliga genom att namnelementet, t.ex. -backa, är länkat till beskrivningen; dessutom visas samtliga bynamn med denna slutled i namnet samt deras placering på en karta, genererad av sökmotorn Googles karttjänst Google Maps. Det lokala uttalet anges inte alltid, om det högsvenska uttal som uppslagsformen ger står nära det lokala. Vid återgivningen av uttalsformer följs huvudsakligen den grövre beteckning som Ordbok över Finlands svenska folkmål (1982–) använder. Vokallängd markeras med : efter bokstaven. Ljudet o i bo, bott återges med ω. Det ”tjocka” kakuminala l-ljudet ges ingen särskild beteckning. En * asterisk, stjärna, framför ett ord betyder att det är en konstruktion, och inte påträffad i text eller tal. Vid äldre namnbelägg betecknar asterisken att formen är tagen från en avskrift, ofta utförd långt senare än originalet. Då källor anges hittar man dem i förkortad form i namndiskussionen och den fullständiga källuppgiften under rubriken Källor.
Man kan söka i materialet enligt själva ortnamnet men också enligt t.ex. förled som Gammel- och slutled som -böle. Notera: använd inte bindestreck (-) för att avskilja för- eller slutleden (t.ex. -by) utan skriv endast by i sökfältet. Man kan vidare bläddra till höger eller vänster enligt alfabetisk ordning eller från menyvalet Bläddra sortera enligt historisk eller nuvarande kommun eller kommun enligt namnelement. Vidare finns ett omvänt namnregister, där man kan söka efter den avslutande bokstaven i ett bynamn. Också via kartan kan man klicka sig in på ortnamnen – antingen enligt bynamnen eller enligt namnelementen. Tack vare en tidslinje från 1200-talet till 2000-talet kan man få fram ortnamn under ett visst tidsintervall utifrån de årtal som angetts i namnbeläggen.