Socken nära Tammerfors, by i Harjavalta. Birkala har länge sammanställts med de medeltida birkarlarna. Snarare dock, såsom Jouko Vahtola (1980) föreslagit, ett personnamn, germ. Bercho o.d. jte -la. Minst lika nära till hands ligger en finsk ombildning av namnet Birger, särskilt som liknande namn är vanliga i västra Finland (Uusi suomalainen nimikirja). Man har också velat se ett samband mellan Birkala och handelsplatsen Birka i Mälaren. Området kring Birkala kommun bildar numera ett särskilt landskap under namnet Birkaland(Pirkanmaa). Det ligger i gränsområdet mellan de historiska landskapen Satakunta och Tavastland.
-la, -lä Det finska suffixet -la, -lä, fördelat i stort sett enligt reglerna för finskans vokalharmoni ingår i över 100 bynamn, någon gång också med bortfallen slutvokal (Jöral). Suffixet fogas mest till personnamn eller personbeteckningar. Ingenting tyder på att suffixet inlånats i svensk dialekt. De namn som det ingår i är att betrakta som finska, även när personbeteckningen som det fogats till är av svenskt ursprung. I ändelsen är l-ljudet på svenska i regel tunt, inte kakuminalt, ”tjockt”.
Vahtola, Jouko, 1980: Tornionjoki- ja Kemijokilaakson asutuksen synty. Nimistötieteellinen ja historiallinen tutkimus. Studia historica septentrionalia. 3. Rovaniemi.
Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.
Finska: Pirkkala