Benämningen Åboland på de svenska skärgårdssocknarna i Egentliga Finland är skapad av Hugo Ekhammar omkring 1920 (Thors 1972:2). Den är säkert inte oberoende av finskans Turunmaa som under mycket längre tid har använts om trakten närmast Åbo, fi. Turku (Pitkänen 1985:11, Finlands svenska ortnamn 1984). Namnet Finland avsåg ursprungligen endast det nutida Finlands sydvästra del, Egentliga Finland; bestämningsordet Egentliga togs i bruk först på 1800-t. Det tidigaste belägget är från 1794. Innebörden i namnet Finland är sannolikt, även om andra åsikter har framförts, ’finnarnas land’. Benämningen finne har antagits höra samman med verbet finna och har getts innebörden ’spårfinnare, jägare’.
Ortnamnen i Egentliga Finland har behandlats av många forskare, börjande från Freudenthal 1868 och Saxén 1905. En god kortfattad framställning av bynamnen i Kimito och österut till landskapsgränsen ger J. Gardberg 1944. Carl-Eric Thors har i flera artiklar förklarat många av landskapets bebyggelsenamn. Kurt Zilliacus har i olika arbeten granskat namnskicket i skärgårdssocknarna, främst Houtskär och Iniö. En översiktlig framställning finns i hans Skärgårdsnamn (1989). Ritva Liisa Pitkänens avhandling 1985 är en bred framställning av de i svenska dialekter upptagna namnen av finskt ursprung i den åboländska skärgården. Arvo Meri/Lopmeri har kommenterat by- och sockennamnen i Vemo härad 1943 och 1947. Jouko Vahtola har presenterat en förteckning på över 500 bynamn i sydvästra Finland som han finner det möjligt att anknyta till germanska personnamn (1983:268 ff.). De flesta av dessa bynamn är traderade endast i finskan och behandlas därför inte i detta arbete, och sammanställningarna är hypotetiska. Specialundersökningar av ortnamnsskicket i Nagu och Korpo har författats av Aino Naert (1995) och Bertel Fortelius (1999). I den följande framställningen är ovannämnda arbeten de oftast citerade.
land Flera åländska sockennamn och själva landskapsnamnet slutar på -land: Hammarland, Lemland, Lumparland. Men antar att land i dessa fall har betydelsen ’ö’, densamma som uppträder i namnen på de danska öarna Langeland, Lolland och möjligen i Gotland. Ståhl 1964:10 ff., 1970:143. Det torde alltså vara fråga om ett urgammalt namnled. Det uppträder också i bestämd form i många yngre skärgårdsnamn av typen Båklandet, samt som tillägg till namn på öar eller kustområden som omtalas i sjöfararperspektiv: Barö landet, Vexala landet. Om det finns en kontinuitet mellan namnen i obestämd och bestämd form är osäkert. En direkt motsvarighet har elementet land i finskans maa ’stor ö’ (> sv. -mo) som ingår i ett stort antal skärgårdsnamn längs våra kuster. Zilliacus 1989:32 f.
Vahtola, Jouko, 1983: En gammal germansk invandring i Finland i bynamnens belysning. I: Historisk tidskrift för Finland.
Freudenthal, A.O., 1868: Om Ålands ortnamn. Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. H 11.
Naert, Aino, 1995: Ortnamn i språkkontakt. Metoddiskussion med utgångspunkt i ortnamnsskicket i ett finsk-svenskt kontaktområde. Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. 20. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala.
Thors, Carl-Eric, 1972: Ortnamn och bebyggelse i Åboland. I: Folkmålsstudier XXI.
Fortelius, Bertel, 1999: Ortnamnen i Korpo. Åbo.
Zilliacus, Kurt, 1989: Skärgårdsnamn. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 558. Helsingfors.
Saxén, Ralf, 1905: Språkliga bidrag till den svenska bosättningens historia i Finland. Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. Utg. Finska Vetenskaps-Societeten. H 63. Helsingfors.
Gardberg, John, 1944: Tidsåldrar och öden intill 1721. Kimitobygdens historia utgiven av Gabriel Nikander. Del I:1. Åbo.
Pitkänen, Ritva Liisa, 1985: Turunmaan saariston suomalainen lainanimistö. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 418. Helsinki.
Meri, Arvo (senare Lopmeri, J.A.), 1943: Vanhan Vehmaan kihlakunnan pitäjien ja kylien nimet. I. Entisten Laitilan, Lapin ja Uudenkirkon pitäjien nimet. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 220. Helsinki.
Lopmeri, J.A., 1947: Vanhan Vehmaan kihlakunnan pitäjien ja kylien nimet. II. Entisten Vehmaan ja Taivassalon pitäjien nimet. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 220. Helsinki.
Finska: Turunmaa