Nu Koskis-Navala sedan byarna slagits samman. Koskis säteri är det äldsta kända herresätet i Kyrkslätt. Det innehades i början av 1500-talet av en medlem av frälsesläkten Grabbe (Anthoni 1970:220). Egendomen heter numera Eriksgård. Namnet Koskis ansluter sig antagligen till en fors (fi. koski) i ån mellan sjöarna Kalljärvi och Haapajärvi.
-s Gentivändelsen -s som i fornsvenskan tillkom grupper av maskulina och neutrala substantiv har fått en specialfunktion som bebyggelsebetecknande ändelse och kan i den egenskapen fogas till ord av olika deklinationer. Gårdsnamn bildas med -s fogat till förnamn och tillnamn över hela det svenska språkområdet. Utvecklingen är skönjbar redan på 1500-talet i de nyländska bynamnsbeläggen. Former på -ans och -as innehåller samma ändelse. Ortnamn övertagna från finskan slutar i den svenska formen ofta på -s. Det gäller både tvåstavingar på vokal som Koski / Koskis, Lampi / Lampis och namn på -nen som Pakinainen / Pakinais. Den historiska utvecklingen av de svenska formerna av finska namn är inte klarlagd, men de noteras allmänt i ortnamnslitteraturen. T.ex. Naert 1995:142, Huldén 1997b.
Anthoni, Eric, 1970: Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 442. Helsingfors.
Koskis 1526
Koskisby 1540
Navala Kyrkslätt