Namnen med sl. böle innehåller i allmänhet personbetecknande fl. Här är det säkert ett binamn Lappe eller Lapp som bildar fl. Detta är belagt i Ingå redan på 1400-talet. Brenner 1936:603 f.
böle Också ordet böle hör till de vanliga namnlederna, ensamt eller som slutled. Böle-namn förekommer i alla landskap, i Österbotten dock bara upp till Vasatrakten. Allt som allt har 345 bynamn innehållande böle registrerats. Namn av detta slag är också utbredda i delar av Sverige, Norge och Danmark. Den ursprungliga betydelsen hos ordet, en avledning av bol, anses vara ’nyodling’, men tidigt har det också kommit att beteckna bebyggelser som uppstått på nyodlad utmark. Mycket ofta har namnen på -böle en personbetecknande förled. Enledat Böle förekommer 25 gånger som bynamn. Namntypen har sannolikt tagits i bruk efter vikingatiden. I Finland hör namnen troligen till 1300- och 1400-talens skapelser, men kan vara yngre. Thors 1953b, Ståhl 1970:92, Hellberg 1987:102 ff., Holm 1987, Pamp 1988:53 f.
lapp Det finns ett stort antal namn med fl. Lapp- i Finlands svenskbygder, liksom i Norrland (en samling från Kalix hos Pellijeff 1985:103 f.). Motsvarande finska ortnamn börjar på Lapin-, Lappa-. En omfattande samling finländska Lapp- namn finns i Åkerblom 1945. I allmänhet har dylika namn ansetts stå i direkt samband med samekulturen. Senaste diskussion hos Vahtola 1991:136 ff. Men Lapp förekommer också som tillnamn, och ordet har andra betydelser i språket som kan tänkas ingå i terrängnamn (åkerlapp ’liten åker’). I några fall (Lappo, fi. Lapua) föreligger sannolikt ett personnamn.
Brenner, Alf, 1936a, 1936b: Ingå, Fagervik, Degerby. En västnyländsk bygdekrönika sammanställd av Alf Brenner under medverkan av Sven Andersson, Nils Cleve, L. Oscar Kjällström och A.W. Rancken. I-II. Ekenäs.
Lappaby 1540
Lappaböle
Lappalaböle 1541
Lapböle 1543
Lapkyla 1544