Beskrivning

Fi. kylmä ’kall’ och suffixet -la, som betecknar gårdar och bebyggelser. Kanske har Kylmälä varit en kall plats. Men det kan vara bildat också till något naturnamn, såsom *Kylmälahti ’Kallviken’. Det finns flera sjöar i närheten. Men mest sannolikt verkar att det är en gård som någon gång varit öde, en ”kallrök” (Uusi suomalainen nimikirja: Kylmänen).

Namnelement

-la, -lä Det finska suffixet -la, -lä, fördelat i stort sett enligt reglerna för finskans vokalharmoni ingår i över 100 bynamn, någon gång också med bortfallen slutvokal (Jöral). Suffixet fogas mest till personnamn eller personbeteckningar. Ingenting tyder på att suffixet inlånats i svensk dialekt. De namn som det ingår i är att betrakta som finska, även när personbeteckningen som det fogats till är av svenskt ursprung. I ändelsen är l-ljudet på svenska i regel tunt, inte kakuminalt, ”tjockt”.

Källor

Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.

Äldre belägg

Kylmelä 1540

Kylmela 1542

Kylmäle 1543

Kylmälä 1545

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.