Namnets nutida finska form är Kantele, och sammanställs populärt med musikinstrumentet kantele. Förklaringen kan verka tvivelaktig. Det finns dock rätt många Kantele i Finland, namn på gårdar, åkrar, sjöar m.m. (Nimiarkisto vid Inst. för de inhemska språken). Formlikhet anges ibland vara grunden för namngivningen.
-la, -lä Det finska suffixet -la, -lä, fördelat i stort sett enligt reglerna för finskans vokalharmoni ingår i över 100 bynamn, någon gång också med bortfallen slutvokal (Jöral). Suffixet fogas mest till personnamn eller personbeteckningar. Ingenting tyder på att suffixet inlånats i svensk dialekt. De namn som det ingår i är att betrakta som finska, även när personbeteckningen som det fogats till är av svenskt ursprung. I ändelsen är l-ljudet på svenska i regel tunt, inte kakuminalt, ”tjockt”.
Kandele
Kändele 1539
Kandela 1546
Candele 1551
Finska: Kantele