Beskrivning

Landskapsnamnet Nyland är i olika språk- och kasusformer belagt från 1300-talet: Nylandie 1326, Nylande 1329, Nylandh 1435 o.s.v. Namnet skapades tydligen i samband med att området gjordes till föremål för svensk kolonisation (Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid). Nyländska ortnamn har behandlats av flera forskare, från Freudenthal (1867) framåt. Den grundligaste undersökningen är Åke Granlunds Östnyländska ortnamn (1956) som gäller svenskättade socken- och bynamn från Helsinge österut. Mycket givande är också hans studie En västnyländsk namntyp (1965). Önamnen belyses av Ivar Westman i hans avhandling 1935. Gunilla Harling-Kranck har skrivit om namn både i västra och östra Nyland. Michaela Örnmarks avhandling pro gradu om västnyländska bynamn tillkom i detta arbetes slutskede. Den innehåller bebyggelsehistoriska resonemang av värde. En mångfald uppsatser om enskilda namn föreligger, både mer och mindre övertygande.

Namnelement

land Flera åländska sockennamn och själva landskapsnamnet slutar på -land: Hammarland, Lemland, Lumparland. Men antar att land i dessa fall har betydelsen ’ö’, densamma som uppträder i namnen på de danska öarna Langeland, Lolland och möjligen i Gotland. Ståhl 1964:10 ff., 1970:143. Det torde alltså vara fråga om ett urgammalt namnled. Det uppträder också i bestämd form i många yngre skärgårdsnamn av typen Båklandet, samt som tillägg till namn på öar eller kustområden som omtalas i sjöfararperspektiv: Barö landet, Vexala landet. Om det finns en kontinuitet mellan namnen i obestämd och bestämd form är osäkert. En direkt motsvarighet har elementet land i finskans maa ’stor ö’ (> sv. -mo) som ingår i ett stort antal skärgårdsnamn längs våra kuster. Zilliacus 1989:32 f.

ny Namn med fl. Ny- står ofta om också inte alltid i kontrast till namn med fl. Gammal-.

Källor

Westman, Ivar, 1935, 1940: Nyländska önamn. I-II. Folkmålsstudier III, i: Folkmålsstudier VII, s. 1–120.

Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid från vikingatid till reformationstid. 1-22, 1956–78.

Örnmark, Michaela, 1999: Bynamn i västra Nyland i ett bebyggelsehistoriskt perspektiv. Avhandling pro gradu. Institutionen för nordiska språk, Helsingfors universitet.

Harling-Kranck, Gunilla, 1976: Bynamnens kontinuitet i västra Nyland. I: Ortnamn och samhälle. Meddelanden från Folkkulturarkivet. 4. Helsingfors

Granlund, Åke, 1965: En västnyländsk namntyp. I: Folkmålsstudier XIX, s. 27–136. Helsingfors.

Freudenthal, A.O., 1867: Om svenska ortnamn i Nyland. Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. Utg. av Finska Vetenskaps- Societeten. H 8. Helsingfors.

Harling-Kranck, Gunilla, 1995: Ortnamnen i Lappträsk. I: Korhonen, Mikael, Kuvaja, Christer: Lappträsk historia. Två språk - en kommun, s. 61–91, 785–788. Utg. Lappträsk kommun. Jyväskylä.

Granlund, Åke, 1956: Östnyländska ortnamnsstudier. Studier i nordisk filologi 44. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 358. Helsingfors.

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.