Karsten tänker sig ett ursprungligt *Myrkmark ’Mörkskog’, varifrån även den finska formen Myrkky. Karsten 1921:488. Härtill ansluter sig Thors 1983b:566. Övergången rk > rt får uppfattas som en dissimilation, framkallad av rk i namnets senare del. Sl. är i varje fall mark i samma betydelse som i Över-, Ytter-, Östermark m.fl. Inte långt från Mörtmark ligger byn Dagsmark, vars namn har personsyftande fl. Beträffande den kortare formen se Påskmark.
mark Namn på -mark förekommer i sydvästra Finland, från Åboland till södra Österbotten: Karlsmark, Påmark, Yttermark, Östermark m.fl. sammanlagt 15 antecknade bynamn. Ordet betecknar troligen både utskog och nyodlingar i avlägsna skogs- och gränsområden som bebyggts och växt ut till stora byar. Till Finland har namntypen sannolikt utbrett sig från Svealand, men den förekommer också i västra och norra Sverige, samt i Norge och Danmark. Namntypen kan dateras till vår medeltid. Thors 1953a:22 f., Pamp 1988:52 f. Utförligt om namn på mark(en) hos Valtavuo-Pfeifer 1998:118 ff.
Karsten, T.E., 1921, 1923: Svensk bygd i Österbotten nu och fordom. I-II. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 155, 171. Helsingfors.
Thors, Carl-Eric, 1983b: Ortnamnsskicket i svenska Österbotten. I: Svenska Österbottens historia IV, s. 561–588. Utgiven av Svenska Österbottens Landskapsförbund. Vasa.
Mörtmarck 1546
Mörttemarck 1553
Miörkmark 1620
Mörtmarken 1655
Finska: Myrkky
Påskmark Tjöck