Säkert inte ett *Buskmark, som fått b > p på grund av finskt inflytande som Karsten föreslår (1923:20). Fl. är troligen ett personnamn Puska, som har förekommit i södra Österbotten och Satakunta. Detta i sin tur kan gå tillbaka på sv. buske, dial. båska, men är kanske ett vandrande tillnamn av kontinentaleuropeiskt ursprung. Uusi suomalainen nimikirja. Närmare under Buskböle, Jomala. Möjligen återgår ändelsen -on på äldre -om.
mark Namn på -mark förekommer i sydvästra Finland, från Åboland till södra Österbotten: Karlsmark, Påmark, Yttermark, Östermark m.fl. sammanlagt 15 antecknade bynamn. Ordet betecknar troligen både utskog och nyodlingar i avlägsna skogs- och gränsområden som bebyggts och växt ut till stora byar. Till Finland har namntypen sannolikt utbrett sig från Svealand, men den förekommer också i västra och norra Sverige, samt i Norge och Danmark. Namntypen kan dateras till vår medeltid. Thors 1953a:22 f., Pamp 1988:52 f. Utförligt om namn på mark(en) hos Valtavuo-Pfeifer 1998:118 ff.
-om Dativens ändelse i pluralis -om har kommit att kvarstå i en del ortnamn, som ofta föregåtts av preposition. I östra Nyland är namnen så vanliga att de får betraktas som regelbundna avledningar till inbyggarnamn. Gislom, Drombom, Eskilom o.s.v. Antalet bynamn på -om är i materialet 38, av vilka 28 i Nyland. På Åland saknas denna bynamnstyp. Granlund 1956:344.
Karsten, T.E., 1921, 1923: Svensk bygd i Österbotten nu och fordom. I-II. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 155, 171. Helsingfors.
Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.
Poskmark 1546
Posmark 1552
Poskämarch 1553
Poskemarch 1554
Buskböle Jomala