Sastmola är det svenska namnet på Merikarvia. Det är identiskt med namnet på en medeltida socken några mil inne i landet, Sastamala. Etymologin är oklar, men något samband med det östliga Saastamoinen får väl antas. Uusi suomalainen nimikirja: Saastamoinen. Mycket talar för personsyftning.
-la, -lä Det finska suffixet -la, -lä, fördelat i stort sett enligt reglerna för finskans vokalharmoni ingår i över 100 bynamn, någon gång också med bortfallen slutvokal (Jöral). Suffixet fogas mest till personnamn eller personbeteckningar. Ingenting tyder på att suffixet inlånats i svensk dialekt. De namn som det ingår i är att betrakta som finska, även när personbeteckningen som det fogats till är av svenskt ursprung. I ändelsen är l-ljudet på svenska i regel tunt, inte kakuminalt, ”tjockt”.
Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.
Sastamåla 1571
Finska: Merikarvia