Tövsala är en medeltidssocken som spjälkts i flera yngre församlingar, bland dem Iniö. Den finska formen Taivassalo är svårförenlig med de äldsta beläggen, varför Lopmeris med fleres (1947:163 ff.) förklaring av fl. från taivas ’himmel’ eller en avledning av taipale ’väg’ förefaller osäker, liksom också de av honom refererade äldre tolkningarna. Sl. är i varje fall salo ’ö’, vilket bekräftas av uttalsformen med ä-vokal, som visar samma ljudövergång som i svälu ’svala’ o.a. Det vore frestande att i den finska formen se en nykonstruktion utifrån den officiella, såsom i rätt många andra fall. En granskning av de många äldre beläggen (hos Lopmeri) leder till slutsatsen att namnet sedan medeltiden har uttalats med en diftong: öu (eu,< au, möjligen öy), men aldrig ai (ei). Någon utveckling från den senare typen till den förra kan inte heller ha skett i svenskan. Naturbetecknande substantiv som kunde tänkas passa in som fl. är töykkä och töykä, genitiv töyvän, med avledningen töyväs (Lönnrot), som betyder bl.a. ’kulle, brant, liten backe’. De förekommer bl.a. i Egentliga Finland och Satakunta (Suomen kielen etymologinen sanakirja:1510). Som ortnamnsled förefaller ordgruppen dock ovanlig. Personnamn vore kanske också här ett alternativ, i så fall närmast typen Teuvo, Teukka, från Teodoros, Teofilus (Uusi suomalainen nimikirja).
-la, -lä Det finska suffixet -la, -lä, fördelat i stort sett enligt reglerna för finskans vokalharmoni ingår i över 100 bynamn, någon gång också med bortfallen slutvokal (Jöral). Suffixet fogas mest till personnamn eller personbeteckningar. Ingenting tyder på att suffixet inlånats i svensk dialekt. De namn som det ingår i är att betrakta som finska, även när personbeteckningen som det fogats till är av svenskt ursprung. I ändelsen är l-ljudet på svenska i regel tunt, inte kakuminalt, ”tjockt”.
Lönnrot, Elias, 1874, 1880: Finskt-svenskt lexikon. Helsingfors.
Suomen kielen etymologinen sanakirja. (Itkonen, Erkki et al.) 1955–78. Helsinki.
Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.
Lopmeri, J.A., 1947: Vanhan Vehmaan kihlakunnan pitäjien ja kylien nimet. II. Entisten Vehmaan ja Taivassalon pitäjien nimet. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 220. Helsinki.
Thowesalu 1350
Thøuesalwm 1373
Thøuesala sokn 1386
Thøuesala
Thøuesalum 1395
Finska: Taivassalo