Sl. är utan tvivel näs. Den har enligt den trovärdigaste tolkningen fogats till ett äldre ortnamn *Niemenpää ’Näsudden’. Thors 1965:58, Ahlbäck 1974b:102. Att namnet, tolkat på detta sätt, tidigt har slitits ned till sin nuvarande form väcker dock vissa tvivel. Då namnen på -näs, som ofta primärt syftar på bebyggelse, i talrika fall är sammansatta med ett personnamn el. en personbeteckning som fl. kan man fråga sig om så kanske är fallet också i detta namn. Det kan vara ett kortnamn av samma typ som Nerppi. Vilken utgångsformen är kan för närvarande inte avgöras. Men just Niemenpää förekommer mycket tidigt som tillnamn och kan som sådant ha invandrat och förkortats. Uusi suomalainen nimikirja: Niemenmaa.
näs Med över 150 antecknade bynamn hör näs till de vanligaste efterlederna i materialet. Namntypen finns i alla delar av området men tycks vara vanligast i Nyland och Åboland. Grundbetydelsen är ’udde’. Men fråga är om naturförhållandena alltid har varit avgörande för namngivningen. Det verkar som om elementet hade blivit något av en modesak. De många sammansättningarna med personnamn tyder på att namnen på -näs ofta får betraktas som primära bebyggelsenamn, som alltså har tillkommit i samband med att platsen bebyggts. Typen hör huvudsakligen hemma i medeltid och 1500-tal. Hellberg 1987:254 m.fl., Zilliacus 1989:108 ff. Ett rimligt antagande är att vissa namn på -näs kan ha sitt ursprung i ett finskt namn på -nainen, -näinen, sv. -nais (LEX).
Thors, Carl-Eric, 1965: Några österbottniska namn (bl.a. Toby, Singsby, Nämpnäs). I: Namn och bygd 52, s. 50–60.
Ahlbäck, Olav, 1974b: Ortnamn i Närpes. I: Närpes i går och i dag, s. 95–125. Åbo.
Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.
Nämpnäs 1442
Nempnäs 1546
Nemppenes 1553