Har antagits innehålla kvinnonamnet Katarina och sl. ö. Thors 1983b:570. Ännu på 1400-t. var området en ö. Hemmansnamnet Katt i samma by står väl på något sätt i samband med bynamnet.
ö I de finländska skärgårdarna har upptecknats ett tusental namn med slutleden -ö i bestämd eller obestämd form, och bland dessa uppträder 180 som by- eller sockennamn. Benämningen ö, fornvästnordiskt ey, dial. öj f., tillkommer större öar med förutsättningar för bete och ofta jordbruk. Många öar har först tagits i bruk sommartid för att senare bli bebodda året om. Vissa namn som slutar på -ö är inte äkta ö-namn utan är skrivarrationaliseringar eller är av finskt ursprung med finsk slutvokal. Zilliacus 1989:34 ff. Flera namn som sedan länge haft sl. -ö uppträder i början av beläggserierna med sl. -edhe el. likn. (Hangö, Gullö, Järsö). Hur dessa skrivningar skall uppfattas är oklart. Det kan vara fråga om andra ord (ed, öde, sida) som ombildats till ö. Men uteslutet är kanske inte att den gamla diftongen i ö har lockat till nykonstruktioner, eftersom diftonger tidigt slutade betecknas i skrift. Problemet kvarstår.
Thors, Carl-Eric, 1983b: Ortnamnsskicket i svenska Österbotten. I: Svenska Österbottens historia IV, s. 561–588. Utgiven av Svenska Österbottens Landskapsförbund. Vasa.
Katerni 1544
Katerni by
Katterni 1548
Katternö 1550
Katterni öö
Katternöö 1551