Beskrivning

Liksom i huvuddelen av namnen på böle, är fl. här ett personnamn, fi. Kimo(i). Detta utgår snarast från det bibliska Joakim (eller det ortodoxa Jevdokim). Granlund 1956:317, Uusi suomalainen nimikirja, Harling-Kranck 1995:75.

Namnelement

böle Också ordet böle hör till de vanliga namnlederna, ensamt eller som slutled. Böle-namn förekommer i alla landskap, i Österbotten dock bara upp till Vasatrakten. Allt som allt har 345 bynamn innehållande böle registrerats. Namn av detta slag är också utbredda i delar av Sverige, Norge och Danmark. Den ursprungliga betydelsen hos ordet, en avledning av bol, anses vara ’nyodling’, men tidigt har det också kommit att beteckna bebyggelser som uppstått på nyodlad utmark. Mycket ofta har namnen på -böle en personbetecknande förled. Enledat Böle förekommer 25 gånger som bynamn. Namntypen har sannolikt tagits i bruk efter vikingatiden. I Finland hör namnen troligen till 1300- och 1400-talens skapelser, men kan vara yngre. Thors 1953b, Ståhl 1970:92, Hellberg 1987:102 ff., Holm 1987, Pamp 1988:53 f.

Källor

Harling-Kranck, Gunilla, 1995: Ortnamnen i Lappträsk. I: Korhonen, Mikael, Kuvaja, Christer: Lappträsk historia. Två språk - en kommun, s. 61–91, 785–788. Utg. Lappträsk kommun. Jyväskylä.

Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.

Granlund, Åke, 1956: Östnyländska ortnamnsstudier. Studier i nordisk filologi 44. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 358. Helsingfors.

Äldre belägg

Kijmoböle 1552

Kimoböll

Kimola 1558

Kimolaby 1561

Kijmmo boletth 1562

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.