Uttalet med tryck på sl. brukar karakteriseras som herrgårdsbetoning. Fl. är det från tyskan inlånade kastell ’liten fästning, borg’, som i sin tur kommer från latinets castellum, en avledning av castrum ’läger, befäst plats’. Också ordet hus (1388) betyder ungefär ’borg’. Kastelholms slott byggdes på 1380-talet, men möjligen har det redan något tidigare funnits ett träkastell på ”Kastellholmen” (Gardberg 1993:93).
holm, holma De finlandssvenska dialekterna känner både holm m. och holma m. Vid Finlands kuster har upptecknats ca 5 500 namn med dessa efterleder. Holmarna tycks i regel ha varit ekonomiskt intressanta genom att de är skogbeväxta och erbjuder möjligheter till bete och höbärgning. Bägge ordformerna ingår också i bynamn, formen på -a endast i Ålandsområdet (Asterholma m.fl.), där också möjligheten av pluralt -a finns. De flesta av de 42 bynamnen av detta slag finns i den sydvästra skärgården. Efterleden -holm har varit populär i givna namn på slott och gårdar, vilket avspeglas också i en del av det finlandssvenska materialet. Zilliacus 1989:37 ff., Mattisson 1986.
Gardberg, C.J., Welin, P.O., 1993: Finlands medeltida borgar. Keuru.
Castelleholms hws 1388
Kastelholme 1388
Castelholm 1395