holm, holma

De finlandssvenska dialekterna känner både holm m. och holma m. Vid Finlands kuster har upptecknats ca 5 500 namn med dessa efterleder. Holmarna tycks i regel ha varit ekonomiskt intressanta genom att de är skogbeväxta och erbjuder möjligheter till bete och höbärgning. Bägge ordformerna ingår också i bynamn, formen på -a endast i Ålandsområdet (Asterholma m.fl.), där också möjligheten av pluralt -a finns. De flesta av de 42 bynamnen av detta slag finns i den sydvästra skärgården. Efterleden -holm har varit populär i givna namn på slott och gårdar, vilket avspeglas också i en del av det finlandssvenska materialet. Zilliacus 1989:37 ff., Mattisson 1986.

Förekomster

Åland

Geta: Bolstaholm , Kävlingholm Sund: Kastelholm Föglö: Finholma , Horsholma Brändö: Asterholma , Baggholma , Björnholma , Nötholma , Torsholma

Åboland

Hitis: Holma Iniö: Åselholm , Lånholm Korpo: Kalgarholm Nagu: Ekholm , Ernholm , Hummelholm , Kopparholm , Lökholm , Sandholm , Ytterstholm Pargas: Haradsholm , Mattholm , Mielisholm

Egentliga Finland

Gustavs: Sjusholm , Stansholm Karuna: Hintsholm , Koppholm Nystad: Birkholm , Kuddholm , Sundholm Villnäs: Lemsjöholm

Nyland

Ekenäs: Ängholm Helsinge: Turholm Ingå: Tostholm Kyrkslätt: Kattholm Sjundeå: Ängsholm Tenala: Holm

Österbotten

Karleby: Gunnarholm Korsholm: Anixor , Korsholm Vörå: Karvsor

Satakunta

Påmark: Kilholm Ulvsby: Holmagård , Kasaholm

Efter krigen 1939–40, 1941–44 avträdda området

Kexholm: Kexholm

Kartan kommer att få svensk text inom kort.