Saxén upptar namnet som ett ursprungligt naturnamn med fl. källa (1905:200). Fl. kunde också tänkas vara ett personnamn *Kelle, av Kettil-? Så uppfattas det av Valtavuo-Pfeifer (1975:190). Sl. fjärd. Fi. Kellahti. Huldén 1984b:69.
Saxén, Ralf, 1905: Språkliga bidrag till den svenska bosättningens historia i Finland. Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. Utg. Finska Vetenskaps-Societeten. H 63. Helsingfors.
Valtavuo-Pfeifer, Ritva, 1975: Svenska skärgårdsnamn i norra Satakunta. Folkmålsstudier XXV.
Huldén, Lars, 1984b: Svenska språkminnen i Satakunta. I: Saga och sed 1983, s. 63–78.
Kelefierd 1540
Kielffärdh 1571
Finska: Kellahti