Mycket talar för att här föreligger ett bebyggelsenamn av den vanliga typen personnamn + näs. Personnamnet är i så fall fsv. Kare, senare Kåre, som också ingår i Kårböle i Bromarv och Helsinge. Som personnamn är det dock inte påträffat i Finland. Den finska formen vore då en tidig översättning. Men man har också tänkt sig ett fi. kaari ’båge’, eventuellt som binamn, och niemi ’udde’, i vilket fall det svenska namnet vore översatt. Granlund 1956:323 o. hänv., Thors 1959:66.
näs Med över 150 antecknade bynamn hör näs till de vanligaste efterlederna i materialet. Namntypen finns i alla delar av området men tycks vara vanligast i Nyland och Åboland. Grundbetydelsen är ’udde’. Men fråga är om naturförhållandena alltid har varit avgörande för namngivningen. Det verkar som om elementet hade blivit något av en modesak. De många sammansättningarna med personnamn tyder på att namnen på -näs ofta får betraktas som primära bebyggelsenamn, som alltså har tillkommit i samband med att platsen bebyggts. Typen hör huvudsakligen hemma i medeltid och 1500-tal. Hellberg 1987:254 m.fl., Zilliacus 1989:108 ff. Ett rimligt antagande är att vissa namn på -näs kan ha sitt ursprung i ett finskt namn på -nainen, -näinen, sv. -nais (LEX).
Thors, Carl-Eric, 1959: Finländska personnamnsstudier. Anthroponymica suecana. 4. Stockholm.
Granlund, Åke, 1956: Östnyländska ortnamnsstudier. Studier i nordisk filologi 44. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 358. Helsingfors.