birke, byrke, björk Ett dussin namn i det följande har fl. Björk-, därtill finns några med fl. Birk. Uttalet av substantivet björk (urgerm. *berko–) varierar i dialekterna, formen bjärk är utbredd över hela det finlandssvenska området men vanligast i Österbotten, medan björk förekommer åtminstone alternativt i de sydligare landskapen (Ordbok över Finlands svenska folkmål). I ortnamnen är äldre skrivningar med Bircke- o.likn. vanliga, även om uttalet numera är Björk-, utgående från den skriftspråkliga form som namnen officiellt har givits. I de fallen får man utgå från en kollektiv beteckning birke, att jämföra med andra liknande trädkollektivbildningar (gräne, äspe, byske). Om uppkomsten av dessa har olika teorier framförts, men mycket talar för Sigurd Fries uppfattning att de har bildats under urnordisk tid efter mönster av andra avledningar med suffixet -ja. I ljudsituationen har birk utvecklats vidare till byrk och börk (Hultman 1939:§ 48), och sammanblandning med bjärk, björk har skett. Huruvida någon verklig betydelseskillnad mellan trädnamnet och kollektivet avspeglas i namnskicket är det svårt att bedöma; Fries finner det inte troligt. Närmare om trädnamnet björk och birke hos Fries 1957:97 f., 2000:201 ff.
kärr Ett antal bynamn på -kärr förekommer i Åboland och västra delen av Nyland, inklusive ett Kärra sammanlagt 15. Ett rimligt antagande är att namnen står i samband med uppodling av kärrmarker. Som hemmansnamn uppträder bl.a. Kärr och Brännkärr i Österbotten. Saxén finner det egendomligt att namnelementet är så vanligt och räknar med att det har funnits ett personnamn som avspeglas i en del av namnen (1905:49, 72). Något egentligt stöd för tanken har inte senare framkommit. Jfr dock Kärra i Dragsfjärd. En man som har bott vid ett kärr eller kanske har odlat upp detta har måhända kunnat omtalas som *Kärr-Erik eller *Kärren. Åke Granlund finner det ändå inte särskilt sannolikt (1965:81). En annan lika osannolik utgångspunkt för ett kortnamn *Kärre vore det *Kärrmund som möjligen har förekommit på Åland (se Germundö, Saltvik). Ordet kärr ’sankt skogsområde’ el. dyl. är utbrett över hela Skandinavien. Jonsson 1966:336 ff. I Finland förekommer det i över 6 000 ortnamn (Valtavuo-Pfeifer 1998:143 ff.).
Birkekere 1469
Birckekerre 1540
Finska: Louhela