Då mansnamnet Sten är relativt sällsynt i Nyland stannar Granlund för att fl. är subst. sten. Byn ligger vid en stenig fors och dess ägor är mycket steniga. Granlund 1956:295. Det finska namnet Töytäri motsvarar det sv. Stöders, ett yngre namn på samma by, vars äldsta kända namn tycks vara Landbobacka.
böle Också ordet böle hör till de vanliga namnlederna, ensamt eller som slutled. Böle-namn förekommer i alla landskap, i Österbotten dock bara upp till Vasatrakten. Allt som allt har 345 bynamn innehållande böle registrerats. Namn av detta slag är också utbredda i delar av Sverige, Norge och Danmark. Den ursprungliga betydelsen hos ordet, en avledning av bol, anses vara ’nyodling’, men tidigt har det också kommit att beteckna bebyggelser som uppstått på nyodlad utmark. Mycket ofta har namnen på -böle en personbetecknande förled. Enledat Böle förekommer 25 gånger som bynamn. Namntypen har sannolikt tagits i bruk efter vikingatiden. I Finland hör namnen troligen till 1300- och 1400-talens skapelser, men kan vara yngre. Thors 1953b, Ståhl 1970:92, Hellberg 1987:102 ff., Holm 1987, Pamp 1988:53 f.
Granlund, Åke, 1956: Östnyländska ortnamnsstudier. Studier i nordisk filologi 44. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 358. Helsingfors.
Sten böle 1574
Steenböle 1576
Stensböle 1577
Finska: Töytäri
Landbobacka Veckelax
Stöders Veckelax