Fl. har ansetts vara personnamnet Osorg, belagt i Finland genom Osorg Andrisson, nämndeman i Ingå 1453. Otterbjörk 1960:26 f., vartill Granlund ansluter sig (1963:158).
näs Med över 150 antecknade bynamn hör näs till de vanligaste efterlederna i materialet. Namntypen finns i alla delar av området men tycks vara vanligast i Nyland och Åboland. Grundbetydelsen är ’udde’. Men fråga är om naturförhållandena alltid har varit avgörande för namngivningen. Det verkar som om elementet hade blivit något av en modesak. De många sammansättningarna med personnamn tyder på att namnen på -näs ofta får betraktas som primära bebyggelsenamn, som alltså har tillkommit i samband med att platsen bebyggts. Typen hör huvudsakligen hemma i medeltid och 1500-tal. Hellberg 1987:254 m.fl., Zilliacus 1989:108 ff. Ett rimligt antagande är att vissa namn på -näs kan ha sitt ursprung i ett finskt namn på -nainen, -näinen, sv. -nais (LEX).
Granlund, Åke, 1963: Nylandsdelen av det danska itinerariet. I: Namn och bygd 50, s. 135–162.
Otterbjörk, Roland, 1960: Varifrån kom Finlands svenskar? Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift.
Osorsneess 1450
Osors bol 1451
Orsnes bol 1539
Finska: Osuniemi