Beskrivning

Fl. kan förbindas med fi. hangisto, av hanka eller hangas ’förgrening, gaffel’ som kan ha syftat på vikens form (Pitkänen 1985:220 f.), men andra liknande namn har innebörden ’avstängning som kommit till användning vid jakt på älg eller hjort eller vid sjöfågelfångst’. Aino Naert tänker sig att fl. utgår från en inbyggarbeteckning *hankaiset, ’inbyggarna på orten Hanka’ (Naert 1995:112). Hanka förekommer som bynamn i Rimito. Sl. laksi ’vik’.

Namnelement

lax Inte mindre än 72 registrerade bynamn utgår på -lax. Det är fråga om finska naturnamn på -laksi ’vik’, d.v.s. samma ord som nufinskans lahti. Ordet har bytt böjningstyp i finskan. Namnen på -lax förekommer i alla landskap, på Åland dock endast i ett par, möjligen lånade, namn (Sålis). Det har tydligen mycket tidigt blivit brukligt att i svensk text använda formen -lax för både -laksi och -lahti över hela landet. Kuhmalahti > fsv. Kumalax, Impilahti > Impilax. De försvenskade formerna av dylika namn i rent finska trakter har endast i mindre utsträckning registrerats för detta arbete. Viken har uppenbarligen som landskapsform ansetts fördelaktig för bosättning. Ungefär lika många finlandssvenska bynamn har efterleden -vik. Elementet lax diskuteras av Naert 1995:157.

Källor

Naert, Aino, 1995: Ortnamn i språkkontakt. Metoddiskussion med utgångspunkt i ortnamnsskicket i ett finsk-svenskt kontaktområde. Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. 20. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala.

Pitkänen, Ritva Liisa, 1985: Turunmaan saariston suomalainen lainanimistö. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 418. Helsinki.

Bebyggelsenamn i Pargas stad (nuvarande kommun)

Äldre belägg

Hangistlax 1540

Hangislax 1545

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.