Beskrivning

Uttalet med ɷ (inte å) liksom skrivningen 1550 visar att fl. inte är kors utan sannolikt mansnamnet Kurt (av Konrad). En Kort Hartviksson förekommer i urkunder berörande Nagu. Fortelius 1980.

Namnelement

kors Förleden Kors- , som förekommer åtta gånger i materialet, är vanlig, speciellt i skärgårdsnamn. Den har ansetts syfta på korsformiga sjömärken (Westman 1935: 205) eller andra resta kors. Det har varit vanligt att placera kors där någon har omkommit, t.ex. genom drunkning, och en del hithörande namn har antagits syfta på platser där farleder har korsat varandra (Zilliacus 1989:226). I äldre tid har väl kors kunnat resas även till åminnelse av frälsaren, kanske vid hamnar. Härom under Jomala.

näs Med över 150 antecknade bynamn hör näs till de vanligaste efterlederna i materialet. Namntypen finns i alla delar av området men tycks vara vanligast i Nyland och Åboland. Grundbetydelsen är ’udde’. Men fråga är om naturförhållandena alltid har varit avgörande för namngivningen. Det verkar som om elementet hade blivit något av en modesak. De många sammansättningarna med personnamn tyder på att namnen på -näs ofta får betraktas som primära bebyggelsenamn, som alltså har tillkommit i samband med att platsen bebyggts. Typen hör huvudsakligen hemma i medeltid och 1500-tal. Hellberg 1987:254 m.fl., Zilliacus 1989:108 ff. Ett rimligt antagande är att vissa namn på -näs kan ha sitt ursprung i ett finskt namn på -nainen, -näinen, sv. -nais (LEX).

Källor

Fortelius, Bertel, 1980: Tre åboländska bynamn. I: Studier i nordisk filologi 62, s. 89–92.

Bebyggelsenamn i Pargas stad (nuvarande kommun)

Äldre belägg

Kursnesby 1550

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.