Sl. fi. perä ’det sista av något’ avser ofta det innersta av en vik men kan också avse ändan av en by etc. Ordet har inlånats i de svenska dialekterna i Österbotten med ungefär samma betydelse. Fl. hör säkerligen på något sätt ihop med lintu ’fågel’, och snarast har den personsyftning. Tillnamnet Lintunen och liknande är särskilt vanliga i östra Finland, men förekommer också i Satakunta och Tavastland. Uusi suomalainen nimikirja. Naturnamn på Linnus- förekommer framförallt i Tavastland och syftar tydligen på fågelfångst (Ritva Liisa Pitkänen).
Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.
Lindzperä
Linnuspera 1546
Linnuspere 1558
Lijndospare 1573