Teugmo är ett finskt namn på maa ’större ö’, varav i sv. må, mo. Fl. är dunkel. Den har antagits vara fi. tauko ’draglina för not eller fartyg’, ett lån från nordiska språk (jfr sv. dial. töug) (Ritva Liisa Pitkänen). Också ett Touko, belagt som tillnamn (Uusi suomalainen nimikirja: Toukonen), skulle kunna ligga bakom det nutida uttalet. Då många namn med samma sl. tycks ha personsyftande fl. är det lockande att tänka sig den lösningen också här.
mo De flesta av inemot 30 bynamn som slutar på -mo är av finskt ursprung och deras sl. är i regel fi. maa ’land, (större) ö’, vars långa a-ljud regelmässigt skall övergå till å under fornsvensk tid. Till typen hör Eugmo, Innamo, Karkmo o.s.v.. och också många skärgårdsnamn som inte har blivit bynamn i Österbotten, Åboland och Nyland. Zilliacus 1989:50, Naert 1995:162. Några av namnen på -mo hör dock hemma bland namn på -o, d.v.s. är personnamnsformer som börjat fungera som ortnamn. Också det svenska ordet mo ’sandig mark’ eller dylikt anses ingå i ett 40-tal finlandssvenska ortnamn.Valtavuo-Pfeifer 1998:122, LEX.
Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.
Togmå
Togmaboor 1478 *
Töygmo
Toygmo 1543
Tougmo 1544
Togmo 1546
Teymo 1547
Theumå 1571