Brändö är nu namnet på en stadsdel i Helsingfors, belägen på en ö. Denna hette ännu på 1700-talet Stuguön eller Stugulandet. Stadsdelen har namn efter Brändö gård på grannön i norr, som numera är sammanvuxen med fastlandet. Fl. är participet bränd av bränna. Ön har brunnit någon gång eller bränts, eventuellt har svedbränning förekommit där. Westman 1935:85. Namnet Brändö förekommer på åtskilliga ställen i våra skärgårdar.
ö I de finländska skärgårdarna har upptecknats ett tusental namn med slutleden -ö i bestämd eller obestämd form, och bland dessa uppträder 180 som by- eller sockennamn. Benämningen ö, fornvästnordiskt ey, dial. öj f., tillkommer större öar med förutsättningar för bete och ofta jordbruk. Många öar har först tagits i bruk sommartid för att senare bli bebodda året om. Vissa namn som slutar på -ö är inte äkta ö-namn utan är skrivarrationaliseringar eller är av finskt ursprung med finsk slutvokal. Zilliacus 1989:34 ff. Flera namn som sedan länge haft sl. -ö uppträder i början av beläggserierna med sl. -edhe el. likn. (Hangö, Gullö, Järsö). Hur dessa skrivningar skall uppfattas är oklart. Det kan vara fråga om andra ord (ed, öde, sida) som ombildats till ö. Men uteslutet är kanske inte att den gamla diftongen i ö har lockat till nykonstruktioner, eftersom diftonger tidigt slutade betecknas i skrift. Problemet kvarstår.
Westman, Ivar, 1935, 1940: Nyländska önamn. I-II. Folkmålsstudier III, i: Folkmålsstudier VII, s. 1–120.
Brendöö by 1540
Brendöö 1543
Brendö 1544
Helsingfors Helsingfors