Beskrivning

Möjligen en kortform av Clemens. Jfr Uusi suomalainen nimikirja: Leminen. Suomalainen paikannimikirja nämner även lemu ’stank, obehaglig lukt’.

Namnelement

gård Ett fyrtiotal bynamn i Nyland och Åboland innehåller -gård(a) som slutled, men bara ett på Åland och inget i Österbotten, där dock många hemmans- och gårdsnamn innehåller elementet. Beträffande formen -gårda se -a. I regel åsyftas i namnen enstaka gårdar eller egendomar. Den äldre betydelsen ’gärdesgård’ kan ingå i något namn. Hellberg 1987:175.

mo De flesta av inemot 30 bynamn som slutar på -mo är av finskt ursprung och deras sl. är i regel fi. maa ’land, (större) ö’, vars långa a-ljud regelmässigt skall övergå till å under fornsvensk tid. Till typen hör Eugmo, Innamo, Karkmo o.s.v.. och också många skärgårdsnamn som inte har blivit bynamn i Österbotten, Åboland och Nyland. Zilliacus 1989:50, Naert 1995:162. Några av namnen på -mo hör dock hemma bland namn på -o, d.v.s. är personnamnsformer som börjat fungera som ortnamn. Också det svenska ordet mo ’sandig mark’ eller dylikt anses ingå i ett 40-tal finlandssvenska ortnamn.Valtavuo-Pfeifer 1998:122, LEX.

Källor

Suomalainen paikannimikirja, 2007. Redaktörer: Sirkka Paikkala, Eeva-Liisa Stenhammar, Pirjo Mikkonen, Ritva Liisa Pitkänen, Peter Slotte. Karttakeskus. Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, nr 146. Helsinki.

Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.

Äldre belägg

Læmu 1330

Lemu 1348

Lemw 1348

Lemmo 1366

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.