Rankila Ingå, Nyland

Rankila är ett av Ingås kila-namn, möjligen innehållande kil. Fl. har antagits vara ett mansnamn Rande, kortform till Randger eller Ragnvid (Brenner 1936a:444 f.), som dock inte är belagt i Finland. Kanhända snarare av Ragnvalder som förekommer bl.a. i Ingå (Thors 1959:75).

kil Ordet kil har en innebörd som kan passa i olika sammanhang, också i ortnamn. Det förekommer som för- och efterled och även ensamt i formen Kila såsom bynamn. Som jämförelse se ändelsen -a. Det betecknar kilformiga lokaler, främst vikar och sund, men också åkrar och andra skiften. Landhöjningen har gjort att kilformiga vikar har kunnat odlas upp med bibehållet namn. Harling-Kranck 1990:276 ff. o. hänv.

Thors, Carl-Eric, 1959: Finländska personnamnsstudier. Anthroponymica suecana. 4. Stockholm.

Brenner, Alf, 1936a, 1936b: Ingå, Fagervik, Degerby. En västnyländsk bygdekrönika sammanställd av Alf Brenner under medverkan av Sven Andersson, Nils Cleve, L. Oscar Kjällström och A.W. Rancken. I-II. Ekenäs.

Älgsjö, Ålkila, Ålö, Backa, Barö, Bastö, Bjurs, Böle, Bollstad, Breds, Bredslätt, Dal, Dams, Ermedal, Espings, Fagervik, Finnböle, Finnpada, Förby, Fotebacka, Fredagskulla, Gårdsböle, Gåsans, Gassans, Gördavik, Gråmarböle, Grönhed, Grottbacka, Gumböle, Gunnarsböle, Haga, Hirdal, Hovgård, Illans, Ingå, Ingarskila, Innanbäck, Jävursböle, Joddböle, Johannesberg, Jutans, Kaggeborg, Kalkulla, Kettilsmora, Knåpans, Krämars, Kulla, Kusans, Kyrkby, Kyrkkulla, Lågnäs, Långvik, Lappby, Lillramsjö, Linkulla, Mossaböle, Näs, Olof Staffansons by, Ors, Österby, Österkulla, Östernäs, Pålsböle, Prästgården, Rankila, Risböle, Rövars, Sågars, Siggböle, Skäri bol, Sonasund, Stormora, Storramsjö, Ström, Svartbäck, Svenskby, Täkter, Torp, Tostholm, Utanåker, Vålö-Östergård, Vars, Vassböle, Västanby, Västankvarn, Västerby, Västerkulla, Västernäs

Randekila 1450 (?)

Randekila bol 1451

Randekyla 1532