Ordet bod i plur. ingår i flera bynamn, av vilka detta är det östligaste. Det har stelnat i formen dativ plur. liksom en rad östnyländska namn. Möjligen avser bod i namn hus som man flyttat in i för sommaren. Med tiden har de blivit bebodda året om. Jfr Stefan Brink 1984.
boda, bo Denna slutled uppträder i 22 bynamn som -boda och dessutom några gånger nersliten till -bo. Talrikast är namnen på Åland, men de glesnar österut och upphör efter västra Nyland. I Österbotten saknas bynamn av detta slag. Formen på -a är ursprungligen en pluraländelse men har omvandlats till suffix (se -a). I skärgården synes namnen i främsta rummet ha åsyftat sjöbodar, men i Sverige har de sammankopplats med fäbodväsendet, och samband med fäbodar har antagits också i Finland. Också bodar på avlägsna slåttermarker och förvaringsbodar av olika slag kan tänkas åsyftade. I Hälsingland synes liknande namn ha åsyftat hus som man bott i om sommaren (Brink 1984:81), måhända även annorstädes. Namntypen har varit i bruk från vikingatiden och långt framåt. De finlandssvenska bynamnen härstammar säkerligen från vår medeltid. Namnexempel: Brännboda, Hastersboda, Vessingsboda, Skogboda, Boda, Bo(d)näs. Förleden i namn på -boda är ofta ett personnamn. Thors 1953b, Hellberg 1987:123, Ståhl 1970, Pamp 1988:50 f.
-om Dativens ändelse i pluralis -om har kommit att kvarstå i en del ortnamn, som ofta föregåtts av preposition. I östra Nyland är namnen så vanliga att de får betraktas som regelbundna avledningar till inbyggarnamn. Gislom, Drombom, Eskilom o.s.v. Antalet bynamn på -om är i materialet 38, av vilka 28 i Nyland. På Åland saknas denna bynamnstyp. Granlund 1956:344.
Brink, Stefan, 1984: Ortnamn i Hälsingland. Kristianstad.
Boda 1492 *
Bodom 1492 *
Bodeby 1540