-a Många bebyggelsenamn slutar på -a, ofta för att efterleden är ett ord av typen mosse, backe, som i dialekterna har generaliserat kasusformerna på -a. Men på samma sätt slutar också andra bebyggelsenamn: Berga, Strömma, Bartsgårda, Tängsöda. Namntypen är speciellt vanlig på Åland, men förekommer också i Åboland och Nyland, och kan spåras i några, eventuellt yngre, österbottniska namnbildningar. Ändelsen betecknar ursprungligen plural form. Under fornsvensk tid hade många ortnamn plural böjning, av orsaker som har varit föremål för mycken diskussion. Man kan tänka på att en gård hade flera inbyggare, att till gården hörde flera hus, att odlingslotterna var många. Uppkomsten av plurala ortnamn ligger hur som helst i en avlägsen tid. Formen på -a har småningom, men säkert redan vid slutet av medeltiden, upphört att uppfattas som plural och övergått till att vara en bebyggelsebetecknande ändelse. Som sådan har den spelat en roll vid bildning av namn på gårdar m.m. in i vår egen tid. Utförlig diskussion bl.a. hos Hellberg 1950, Tjäder 1967. Tilläggssynpunkter ges av Gun Widmark 1975:129 ff.
kärr Ett antal bynamn på -kärr förekommer i Åboland och västra delen av Nyland, inklusive ett Kärra sammanlagt 15. Ett rimligt antagande är att namnen står i samband med uppodling av kärrmarker. Som hemmansnamn uppträder bl.a. Kärr och Brännkärr i Österbotten. Saxén finner det egendomligt att namnelementet är så vanligt och räknar med att det har funnits ett personnamn som avspeglas i en del av namnen (1905:49, 72). Något egentligt stöd för tanken har inte senare framkommit. Jfr dock Kärra i Dragsfjärd. En man som har bott vid ett kärr eller kanske har odlat upp detta har måhända kunnat omtalas som *Kärr-Erik eller *Kärren. Åke Granlund finner det ändå inte särskilt sannolikt (1965:81). En annan lika osannolik utgångspunkt för ett kortnamn *Kärre vore det *Kärrmund som möjligen har förekommit på Åland (se Germundö, Saltvik). Ordet kärr ’sankt skogsområde’ el. dyl. är utbrett över hela Skandinavien. Jonsson 1966:336 ff. I Finland förekommer det i över 6 000 ortnamn (Valtavuo-Pfeifer 1998:143 ff.).
Gardberg, John, 1944: Tidsåldrar och öden intill 1721. Kimitobygdens historia utgiven av Gabriel Nikander. Del I:1. Åbo.
Ketilbjörn i Kerrom 1379
Kerre bol 1538