Byn delades på 1500-talet i Väster- och Östersolberg. Fl. i det primära namnet är ordet sol, som är relativt vanligt i namn på orter med soligt läge, det anses också kunna ha mytisk innebörd i vissa urgamla namn. I Sjundeå finns en by Solbacka, i Sääksmäki i Tavastland ett frälsegods Solberg o.s.v. I Solberg finns ett berg mitt i byn (Forsberget) med brant västsida. Det äldsta belägget, 1527 (avskrift), ger anledning till en viss tvekan om efterledens ursprung. En plats där solen bärgas, går ner? Jfr Rietz 1867:651 b.
Rietz, Johan Ernst, 1867: Svenskt dialekt-lexikon. Lund 1867. Nytryck Lund 1962.
Solbärgan 1527 *
Solbærga 1534
Soleberga 1534
Solbacka Sjundeå