Beskrivning

I de äldsta beläggen ser fl. ut att ha formen genitiv plur.”munkarnas”. Padis kloster hade egendomar i Nyland, av vilka alla inte har identifierats. Munks vid Sjundeå å med kvarnplats kan ha varit en inbringande egendom för ett kloster. Binamnet Munk förekommer i trakten (Anders Munck 1420). Jfr Kerkkonen 1945:87, 96, Brenner 1955:382.

Namnelement

munk Den relativt vanliga fl. Munk- har samband med klosteregendomar i synnerhet i södra Finland. Padis kloster fick 1351 patronatsrätt över Borgå med kapellen Sibbo och Pernå. Gardberg 1996:141 f. Olika fiskeplatser och marker tillhörde klostret och brukades av dess folk, som inte alltid behövde vara munkar. Om fl. i äldre tid hade formen Munke- eller dylikt är det fråga om en genitiv plur. Granlund 1956:140 f. Lars-Erik Edlund har diskuterat munk-namnens förekomst längs Norrlandskusten och ställer åtminstone en del av dem i samband med kustsjöfarten och, hänvisande till en utredning av Jarl Gallén, speciellt med franciskanernas färder (1989:150 ff.). Även som tillnamn har Munck kommit att ingå i ortnamn.

Källor

Brenner, Alf, 1955: Sjundeå sockens historia. II. Hangö.

Kerkkonen, Gunvor, 1945: Västnyländsk kustbebyggelse under medeltiden. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 301. Helsingfors.

Äldre belägg

Munckaby

Munckeby 1472 *

Munxby 1520

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.