Kopula är finskt och bildat till personnamnet Kopo, av Prokopios, med suffixet -la. Kopo är i huvudsak östfinskt, men det är belagt även i Ulvsby 1419 och på 1500-talet i Tavastland, dit det antas ha spritt sig med savolaxiska nybyggare. Brenner 1955:345, Ritva Liisa Pitkänen, Uusi suomalainen nimikirja.
-la, -lä Det finska suffixet -la, -lä, fördelat i stort sett enligt reglerna för finskans vokalharmoni ingår i över 100 bynamn, någon gång också med bortfallen slutvokal (Jöral). Suffixet fogas mest till personnamn eller personbeteckningar. Ingenting tyder på att suffixet inlånats i svensk dialekt. De namn som det ingår i är att betrakta som finska, även när personbeteckningen som det fogats till är av svenskt ursprung. I ändelsen är l-ljudet på svenska i regel tunt, inte kakuminalt, ”tjockt”.
Brenner, Alf, 1955: Sjundeå sockens historia. II. Hangö.
Uusi suomalainen nimikirja. Vilkuna, Kustaa, Huitu, Marketta, Mikkonen, Pirjo (etunimet), Mikkonen, Pirjo, Paikkala, Sirkka (sukunimet). 1988. Helsinki.
Kopo 1538
Kopa 1552
Kopu 1555