Björkböle Strömfors, Nyland, senare Lovisa

Under 1500-t. särskild by, därefter hemman i Tessjö. Fl. är ursprungligen fsv. birke ’björkskog’, vars i har labialiserats och öppnats till ö, sl. böle.

birke, byrke, björk Ett dussin namn i det följande har fl. Björk-, därtill finns några med fl. Birk.Uttalet av substantivet björk (urgerm. *berko–) varierar i dialekterna, formen bjärk är utbredd över hela det finlandssvenska området men vanligast i Österbotten, medan björk förekommer åtminstone alternativt i de sydligare landskapen (Ordbok över Finlands svenska folkmål). I ortnamnen är äldre skrivningar med Bircke- o.likn. vanliga, även om uttalet numera är Björk-, utgående från den skriftspråkliga form som namnen officiellt har givits. I de fallen får man utgå från en kollektiv beteckning birke, att jämföra med andra liknande trädkollektivbildningar (gräne, äspe, byske). Om uppkomsten av dessa har olika teorier framförts, men mycket talar för Sigurd Fries uppfattning att de har bildats under urnordisk tid efter mönster av andra avledningar med suffixet -ja. I ljudsituationen har birk utvecklats vidare till byrk och börk (Hultman 1939:§ 48), och sammanblandning med bjärk, björk har skett. Huruvida någon verklig betydelseskillnad mellan trädnamnet och kollektivet avspeglas i namnskicket är det svårt att bedöma; Fries finner det inte troligt. Närmare om trädnamnet björk och birke hos Fries 1957:97 f., 2000:201 ff.

böle Också ordet böle hör till de vanliga namnlederna, ensamt eller som slutled. Böle-namn förekommer i alla landskap, i Österbotten dock bara upp till Vasatrakten. Allt som allt har 345 bynamn innehållande böle registrerats. Namn av detta slag är också utbredda i delar av Sverige, Norge och Danmark. Den ursprungliga betydelsen hos ordet, en avledning av bol, anses vara ’nyodling’, men tidigt har det också kommit att beteckna bebyggelser som uppstått på nyodlad utmark. Mycket ofta har namnen på -böle en personbetecknande förled. Enledat Böle förekommer 25 gånger som bynamn. Namntypen har sannolikt tagits i bruk efter vikingatiden. I Finland hör namnen troligen till 1300- och 1400-talens skapelser, men kan vara yngre. Thors 1953b, Ståhl 1970:92, Hellberg 1987:102 ff., Holm 1987, Pamp 1988:53 f.

Ånäs, Bäckby, Björkböle, Björnvik, Böle, Bondby, Finnby, Gäddbergsö, Grimsby, Grisasby, Haavisto, Holmgård, Junkarböle, Jutjärvi fjärding, Keitala, Kulla, Kungsböle, Landboby, Lappom, Lillabborrfors, Marby, Näsby, Petjärvi, Reimars, Stenkulla, Strömfors, Svenskby, Tessjö, Vahterpää, Västerhirvikoski, Vastila, Virböle

Ånäs, Andersby, Antby, Bäckby, Bagarböle, Baggböle, Baggnäs, Bergby, Björkböle, Björnvik, Blybergs, Böle, Böle, Bondby, Bronkby, Degerby, Drombom, Edö, Embom, Enböle, Erlandsböle, Eskilom, Fantsnäs, Fasarby, Finnby, Finnby, Forsby, Gäddbergsö, Gammelby, Gammelby, Gammelgård, Garpgård, Garpom, Gerby, Gislarböle, Gislom, Greggböle, Grevböle, Grimsby, Grisasby, Gunildeby, Haavisto, Haddom, Hardom, Härpe, Helsingby, Hemmings, Holmgård, Hommansby, Hopom, Hormnäs, Horslök, Idlax, Ingerby, Ingvaldsböle, Isnäs, Jossom, Junkarböle, Jutjärvi fjärding, Kabböle, Kajsnäs, Kärlingsö, Kärpe, Kärrböle, Kärrby, Keitala, Kejvsalö, Köpbacka, Kulla, Kullby, Kungsböle, Kuskosk, Kyrkoby, Labbnäs, Labby, Labby, Landboby, Lappnor, Lappom, Lassdal, Liljendal, Lillabborrfors, Lovisa, Malmgård, Malmsby, Marby, Märlax, Mästlax, Mickelspiltom, Munkböle, Näsby, Näse, Nederforsby, Österforsby, Ottrans, Överforsby, Pålböle, Påsalö, Påvalsby, Pedersby, Pelleböle, Pernå, Petjärvi, Pitkäpää, Rabbas, Räfsby, Reimars, Rike, Rosendal, Rösund, Sandvik, Särklax, Sarvlax, Sarvsalö, Sävträsk, Segersby, Sjögård, Skinnarby, Söderforsby, Sondarö, Sparvon, Sparvsbacka, Stenkulla, Stensund, Strand fjärding, Strömfors, Strömslandet, Svenskby, Svetton, Svidja, Tavastby, Tervik, Tessjö, Tetom, Tjusterby, Tjuvö, Torsby, Trännäs, Utby, Vahterpää, Valkom, Västerforsby, Västerhirvikoski, Vastila, Våtskär, Vekaby, Vekum, Villmansgård, Virböle

Börckeböle 1555

Biörckböll 1557

Bijrckböll 1558

Biörkeböle 1563

Tessjö Strömfors