Nummenkylä Sjundeå, Nyland

Nummenkylä överfördes 1953 till Lojo, men var tidigare Sjundeås nordligaste by. Sl. är fi. kylä ’by’, fl. nummi ’sandig, höglänt mark’, d.v.s. vad som i nyländsk dialekt betecknas som ’malm’. Under senare hälften av 1500-talet påträffas varianten Malm som bynamn.

-la, -lä Det finska suffixet -la, -lä, fördelat i stort sett enligt reglerna för finskans vokalharmoni ingår i över 100 bynamn, någon gång också med bortfallen slutvokal (Jöral). Suffixet fogas mest till personnamn eller personbeteckningar. Ingenting tyder på att suffixet inlånats i svensk dialekt. De namn som det ingår i är att betrakta som finska, även när personbeteckningen som det fogats till är av svenskt ursprung. I ändelsen är l-ljudet på svenska i regel tunt, inte kakuminalt, ”tjockt”.

Aiskos, Andby, Ängesby, Ängsholm, Backa, Bäcks, Berge, Bjerkom, Björnträsk, Bläsaby, Bocks, Böle, Bollstad, Bölsbacka, Broända, Dansbacka, Davidsby, Duvkulla, Fågelvik, Fall, Fiskarvik, Fjällskifte, Flyt, Förby, Frodanäs, Gammelby, Gårdsböle, Gårdskulla, Gåsarv, Gästans, Göks, Grännäs, Grisans, Grönskog, Grotbacka, Gynnars, Hardvik, Harvs, Hästböle, Hollstens, Hovgård, Hummelkila, Huseby, Järvans, Josseby, Käla, Kalans, Kanala, Karskog, Karuby, Keldby, Kisseböle, Knaggeby, Kockis, Kopula, Korsböle, Krejans, Kulla bol, Kvarnby, Kynnar, Lempans, Malm, Masaby, Matteby, Mattisbacka, Mörsbacka, Munks, Myrans, Nackans, Nackböle, Näsby, Nordanvik, Norrbirke, Nummenkylä, Nyby, Övitsby, Palmby, Palmgård, Paturs, Påvalsmalm, Pickala, Pölans, Prästgården, Pulkbacka, Purnus, Rävböle, Siggans, Sjundby, Sjundeå, Skinnars, Skräddarskog, Söderarv, Söderbirke, Solbacka, Störsby, Störsvik, Stubby, Sunnanvik, Svartbäck, Svidja, Tjusterby, Tupala, Vadet, Västerby, Vejans, Vik, Vikarfall, Vikars

Nömmekyle 1540

Nemekylla 1541

Nummisby 1558