Beskrivning

Ett finskt namn bildat till ordet tupa ’stuga, boningsrum’ med bebyggelsesuffixet -la.

Namnelement

-la, -lä Det finska suffixet -la, -lä, fördelat i stort sett enligt reglerna för finskans vokalharmoni ingår i över 100 bynamn, någon gång också med bortfallen slutvokal (Jöral). Suffixet fogas mest till personnamn eller personbeteckningar. Ingenting tyder på att suffixet inlånats i svensk dialekt. De namn som det ingår i är att betrakta som finska, även när personbeteckningen som det fogats till är av svenskt ursprung. I ändelsen är l-ljudet på svenska i regel tunt, inte kakuminalt, ”tjockt”.

Äldre belägg

Tupala 1540

Tupula 1570

Ungefärligt läge på bebyggelsenamns- eller kommunnivå.